Konkurrensen på livsmedelsmarknaden i Finland fungerar inte på jämbördig bas

10.05.2016 kl. 08:04
De finska bönderna håller på att gå under på grund av extremt låga marknadspriser i förhållande till vår kostnadsnivå.

Orättvisan har också slagits fast i vetenskapliga undersökningar. En är gjord av Jordbrukets ekonomiska forskningsanstalt MTT, numera LUKE, och den andra är gjord av Konsument- och konkurrensverket, KKV. Båda rapporterna visar att handelns förhandlingskraft är mycket starkare än både livsmedelsindustrins och böndernas. Mjölken kan fungera som exempel. Mellan åren 2008-2012 har handelns andel av mjölkprodukterna vuxit från 22,1 procent till 26,5 procent. Utvecklingen är densamma i övriga produktsortiment.

Med detta som bakgrund skrev de sittande regeringspartierna i sitt program att det ska göras en utvärdering av vår konkurrenslagstiftning. Arbets- och näringsministeriet tillsatte i fjol höstas en bred arbetsgrupp med uppgift att utvärdera förändringsbehovet. Gruppen ska också ge förslag till hur lagen ska moderniseras för att fylla nutidens krav och också söka andra förändringsbehov. Gruppen publicerade i senaste vecka en mellanrapport. Bland jordbrukarna var förväntningarna högt ställda men tji fick vi. Arbetsgruppen konstaterar visserligen att de olika aktörernas stora skillnader i förhandlingskraft kan leda till oskäliga kontraktsvillkor och förfaringssätt men några förslag om att ändra på lagstiftningen ger mellanrapporten inte. Handeln är givetvis nöjd med rapporten och konstaterar att vi med lagstiftning och normer inte kan förbättra lönsamheten i livsmedelsproduktionen. Tro det den som vill.

Arbetsgruppens rapport andas en stor flathet inför den orättvisa situationen. Hur besvärlig situationen riktigt är kom till synes då den förra riksdagen stiftade lagen som slog fast att den handelskedja som har över 35 procent av dagligvaruhandeln har en dominerande marknadsställning och ska granskas noggrannare av KKV. Då inträffade något som jag som riksdagsledamot inte upplevt vare sig före eller efter den processen. Inget av stora livsmedelsförädlingsföretag vågade komma som sakkunniga till riksdagen utan de meddelade att de inte hade kommentarer till lagstiftningen. Detta gällande en lag som berörde kärnan i deras verksamhetsomgivning. Bland livsmedelsförädlarna härskar rädslan för att göra sig impopulär hos de två stora – och se sina produkter plockas bort ut hyllorna för en kortare eller längre tid.

Oberoende av arbetsgruppens mellanrapport kvarstår behovet av rejäla spelregler, skriftliga kontrakt och avtal som också innehåller priser. Som det nu är så är det alltid bonden som tar smällen och blir med Svarte Petter. Det finns fungerande exempel i andra EU-länder. Handelsombudsman i England och strikt lagsstiftning med uppföljande myndighetsövervakning och sanktioner för den som bryter mot dem i Spanien. Regeringen måste agera om Finlands livsmedelssektor ska överleva.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30