Från Wickström till VEBIC

08.05.2016 kl. 12:47
I samband med att vi gratulerar Vasabladet för dess 160 första framgångsrika år, passar det bra att lyfta fram några fenomen som under samma tidsperiod gett utdelningsområdet en mycket stabil grund att vidareutvecklas ifrån.

Det är en genomgripande europeisk trend att det är medelstora städer och kunskapsintensiva regioner med exportinriktad modern industri samt ett starkt socialt och kulturellt kapital som skapar innovationer och därmed nytt kapital.

Otaliga är de såväl kända som mindre kända österbottningar som under olika tidsepoker och i olika sammanhang spelat avgörande roller i utvecklandet av vårt landskap och fosterland. Det är oerhört fascinerande att studera hur till exempel John Wickström som föddes i Vassor 1870 redan före århundradets slut ägde tre stycken bolag inom verkstadsindustrin i Chicago. Wickström hörde liksom Ford och Olds till banbrytarna inom bilindustrin globalt.

På hemmaplan i Vasa hade bland annat Metvikens mekaniska verkstad år 1917 genom företagsköp utvidgat sin verksamhet och produkturvalet bestod av såg- och kvarnmekanik, vattenturbiner, ångmaskiner, ångpannor, samt bogserfartyg och varpbåtar. Bolaget köptes år 1936 av Ab Wärtsilä Oy. Även Finska Motorfabriken växte kraftigt och före kriget tillverkade enbart Bröderna Wickström cirka 1000 båtmotorer per år i Vasa. Att Oy Strömberg Ab flyttades till Vasa undan kriget var även det en avgörande milstolpe i det bygge som idag utgör Nordens starkaste energiteknologikluster.         

Dagens satsningar på nya former av samverkan och logistikkoncept i Kvarkenregionen, Vasa stads energiutbildningsstrategi samt energilaboratoriet VEBIC (Vaasa Energy Business Innovation Centre) intill Brändö bro är några exempel på åtgärder som – med avstamp i ovan beskrivna tradition och historia - skall bidra till att skapa tusentals nya arbetsplatser under kommande år. Att vi längs med kusten även har globalt ledande kemisk industri, båtindustri, livsmedelsindustri, omfattande pälsnäring, starka högskolor, metallindustri och ett grönsakskluster gör att här finns alla förutsättningar för ett gott och naturnära liv med mångsidig och högklassig offentlig service i livets alla skeden.

När det gäller svenskspråkig service kunde vi mycket väl betjäna såväl Svenskfinland som övriga Norden. När offentliga aktörer nu lärt sig att på riktigt skapa nya resurser och stärka näringslivet i samarbete med Bryssel är det dags att hitta äkta partners i till exempel USA, Kina, Ryssland och Saudiarabien. Vi kan bli bäst globalt på att utnyttja potentialen knuten till arktiska områden.  Likt Wickström från Vassor bör vi glömma alla gränser, ställa ribban högt och satsa på att modigt utnyttja alla de möjligheter som finns. Vi har en gyllene chans, och vi skall ta den. 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00