Klok ekonomisk politik efterlyses

08.05.2016 kl. 12:42
Som alla vet fortsätter ålderstrukturen att förändras kraftigt under nästan två årtionden framåt och även följande fyraårsperiod kommer att vara en tuff period för statsekonomin i Finland.

Därför är det väsentligare än någonsin förr att regeringens beslut är trovärdiga samt att man tar sådana beslut och prioriteringar som på riktigt skapar förutsättningar för äkta tillväxt.

Vad beträffar arbetsmarknaden är det är bra att en exportindustristyrd modell för lönebildningen införs – och vi väntar på större konkreti när det gäller reformer som ökar de lokala avtalen på arbetsmarknaden. Även om regeringen åtminstone litet hejdar sig när det gäller utbildningsnedskärningarna, är sanningen den att rambudgeten betyder radikalt försvagade resurser för utbildningen. Det är fel väg om vi på allvar vill lyfta landet.

Alla inser att om budgetekonomin ska balanseras med fyra miljarder euro lyckas det inte om vi inte delvis prutar på vår sociala välfärd. För att det ska kunna ske rättvist, borde ett gemensamt kostnadstak för mediciner, vårdavgifter och resekostnader införas. På det sättet skulle vi även få en helhetsbild av det sociala ersättningssystemet och därigenom undvika att låginkomsttagare drabbas oskäligt hårt. Den nordiska välfärdsmodellen ska inte skrotas.

Regeringens rambudget innehåller både ett företagarpaket och ett sysselsättningspaket. Här är regeringen på rätt väg. Nu gäller det att implementera besluten och att se till att byråkratin är smidig. Arbets- och näringsbyråtjänsterna, TE-tjänsterna, borde effektiveras och göras mer resultatinriktade. Privata arbetsförmedlingstjänster kan utnyttjas, det finns goda erfarenheter av det.

Dessutom måste vi i Finland vakna för satsningar på arbetsplatsvälmående. Sjukfrånvaron och sjukpensioneringen kostar samhället otroligt mycket.

Jag efterlyser även tydligare visioner av regeringen om hur vi ska skapa morgondagens ekonomi. Vi ska inte begränsa oss till de närmaste fyra åren, utan vi ska se längre än så: fem, tio eller 20 år framåt.

Vilka områden och teknologier ska vi vara bäst på globalt? Hur förhåller sig Finland till nya fenomen som fördelningsekonomi, et cetera? Vi ligger även hästlängder efter Sverige och en del andra länder när det gäller att delta i de stora investeringsprojekt som startat i olika delar av världen där stora ekonomier nu öppnas upp för utländskt kapital. Det övriga landet har all anledning att ta modell av Österbottens höga sysselsättningsläge och vår exportdrivna industri. Framför allt bör man från statligt håll undvika att genom nedskärningar i vård eller utbildning försvaga det landskap som per person inbringar mest pengar för finansiering av hela landets välfärd.

 

Till slut vill jag även passa på att gratulera nya kretsordföranden Sven Jerkku. Jag ser fram emot gott samarbete för Österbottens bästa!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00