Klok ekonomisk politik efterlyses

08.05.2016 kl. 12:42
Som alla vet fortsätter ålderstrukturen att förändras kraftigt under nästan två årtionden framåt och även följande fyraårsperiod kommer att vara en tuff period för statsekonomin i Finland.

Därför är det väsentligare än någonsin förr att regeringens beslut är trovärdiga samt att man tar sådana beslut och prioriteringar som på riktigt skapar förutsättningar för äkta tillväxt.

Vad beträffar arbetsmarknaden är det är bra att en exportindustristyrd modell för lönebildningen införs – och vi väntar på större konkreti när det gäller reformer som ökar de lokala avtalen på arbetsmarknaden. Även om regeringen åtminstone litet hejdar sig när det gäller utbildningsnedskärningarna, är sanningen den att rambudgeten betyder radikalt försvagade resurser för utbildningen. Det är fel väg om vi på allvar vill lyfta landet.

Alla inser att om budgetekonomin ska balanseras med fyra miljarder euro lyckas det inte om vi inte delvis prutar på vår sociala välfärd. För att det ska kunna ske rättvist, borde ett gemensamt kostnadstak för mediciner, vårdavgifter och resekostnader införas. På det sättet skulle vi även få en helhetsbild av det sociala ersättningssystemet och därigenom undvika att låginkomsttagare drabbas oskäligt hårt. Den nordiska välfärdsmodellen ska inte skrotas.

Regeringens rambudget innehåller både ett företagarpaket och ett sysselsättningspaket. Här är regeringen på rätt väg. Nu gäller det att implementera besluten och att se till att byråkratin är smidig. Arbets- och näringsbyråtjänsterna, TE-tjänsterna, borde effektiveras och göras mer resultatinriktade. Privata arbetsförmedlingstjänster kan utnyttjas, det finns goda erfarenheter av det.

Dessutom måste vi i Finland vakna för satsningar på arbetsplatsvälmående. Sjukfrånvaron och sjukpensioneringen kostar samhället otroligt mycket.

Jag efterlyser även tydligare visioner av regeringen om hur vi ska skapa morgondagens ekonomi. Vi ska inte begränsa oss till de närmaste fyra åren, utan vi ska se längre än så: fem, tio eller 20 år framåt.

Vilka områden och teknologier ska vi vara bäst på globalt? Hur förhåller sig Finland till nya fenomen som fördelningsekonomi, et cetera? Vi ligger även hästlängder efter Sverige och en del andra länder när det gäller att delta i de stora investeringsprojekt som startat i olika delar av världen där stora ekonomier nu öppnas upp för utländskt kapital. Det övriga landet har all anledning att ta modell av Österbottens höga sysselsättningsläge och vår exportdrivna industri. Framför allt bör man från statligt håll undvika att genom nedskärningar i vård eller utbildning försvaga det landskap som per person inbringar mest pengar för finansiering av hela landets välfärd.

 

Till slut vill jag även passa på att gratulera nya kretsordföranden Sven Jerkku. Jag ser fram emot gott samarbete för Österbottens bästa!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30