Se möjligheterna – också i Arktis!

07.05.2016 kl. 09:00



Det är något alldeles speciellt med våren. Naturen vaknar till liv och visar sin skönhet och mångfald. Också vi finländare hittar ut ur våra ”vinteriden”.

Plötsligt fylls gatornas terrasser av glada mänskor, parkerna av ungdomar som njuter av livet tillsammans och också de äldre syns mera i gatubilden. Tänk om vi kunde ta tillvara all den positiva energi som så klart och tydligt finns i detta folk.

Just nu lever vi i ekonomiskt kärva tider. Finland har tappat positionen som Europas Japan. Tillväxten är svag och sysselsättningsgraden för låg. Industrin fortsätter att flytta delar av produktionen utomlands. Varför? Jo, helt enkelt för att det finns länder där det är förmånligare att producera och tillverka, där kostnaderna för arbetskraften är lägre. Det kommer det säkert alltid att finnas, och vi skall inte heller tävla med låglöneländerna.  

Men samtidigt går det bra för vårt västra grannland Sverige. Också Tysklands ekonomi har repat sig och är på rätt väg. Dessa länder påminner väldigt mycket om oss. Vad är det som då gör att inte vi också kunde lyckas? Jo, det mesta är nog fast på oss själva och vår svårighet i detta goda land att inse att vi måste klara av att förnya oss. Att vi behöver mera flexibilitet på arbetsmarknaden, satsningar på orken i arbetslivet och sporrande element för småföretagarna. Samtidigt gäller det att ha ögon och öron samt sinnena öppna för de nya möjligheter som finns runt knuten. Och det gäller att också lita på regionerna och inse att det är till hela landets fördel att ta tillvara de olika styrkor och specialkomptenser som finns runt om i vårt land. Alla skall inte behöva stöpas i samma form. Det tar död på kreativiteten. Därför behöver de framtida landskapen också på riktigt något att säga till om, en verklig självstyrelse. För närvarande ser regeringens schackdrag gällande den biten dessvärre inte ut att gå i rätt riktning.

Österbotten kan i många avseenden fungera som en förbild, då det gäller företagsamhet, vilja att utveckla och utvecklas samt viljan och förmågan att se bortom den egna horisonten. Här har vi alltid varit inriktade på export. Närheten till havet har gett oss porten ut till världshandeln redan för flere hundra år sedan. Det har också påverkat österbottningens lynne, vågar jag påstå, på ett sådant sätt att vi inte är rädda för det annorlunda utan ser på det med sund nyfikenhet. Kanske är det också därför som vi lyckats bättre med att ta emot flyktingar och invandrare.

Klimatförändringen kommer också att förändra världen. Flyttningsrörelsen kommer att fortsätta. Mänskan kommer att söka sig till länder där klimatet är fördragsamt, där det finns tillgång på vatten och mat. I vår närhet uppe i norr, har vi Arktis. Stormakternas intresse för området har vaknat. Finland har all anledning att se till att vi befinner oss vid främsta linjen och ser möjligheterna här för vårt näringsliv. Det kan handla om allt från isbrytare till miljövänlig teknologi. Jag kan heller inte låta bli att påtala behovet av språkkunskaper. För en kort tid sedan kunde vi läsa en nyhet om att det finns femtontusen lediga jobb i norra Norge. Just den arktiska dimensionen som utvecklas kommer att medföra ännu fler. Men då behöver man kunna svenska. Därför borde regeringen inse att istället för att börja med försök att göra svenska frivillig, borde man stärka svenska undervisningen. Det handlar faktiskt om en konkurrensfördel på arbetsmarkanden. Något som också den sannfinländske arbetsministern torde inse.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00