Se möjligheterna – också i Arktis!

07.05.2016 kl. 09:00



Det är något alldeles speciellt med våren. Naturen vaknar till liv och visar sin skönhet och mångfald. Också vi finländare hittar ut ur våra ”vinteriden”.

Plötsligt fylls gatornas terrasser av glada mänskor, parkerna av ungdomar som njuter av livet tillsammans och också de äldre syns mera i gatubilden. Tänk om vi kunde ta tillvara all den positiva energi som så klart och tydligt finns i detta folk.

Just nu lever vi i ekonomiskt kärva tider. Finland har tappat positionen som Europas Japan. Tillväxten är svag och sysselsättningsgraden för låg. Industrin fortsätter att flytta delar av produktionen utomlands. Varför? Jo, helt enkelt för att det finns länder där det är förmånligare att producera och tillverka, där kostnaderna för arbetskraften är lägre. Det kommer det säkert alltid att finnas, och vi skall inte heller tävla med låglöneländerna.  

Men samtidigt går det bra för vårt västra grannland Sverige. Också Tysklands ekonomi har repat sig och är på rätt väg. Dessa länder påminner väldigt mycket om oss. Vad är det som då gör att inte vi också kunde lyckas? Jo, det mesta är nog fast på oss själva och vår svårighet i detta goda land att inse att vi måste klara av att förnya oss. Att vi behöver mera flexibilitet på arbetsmarknaden, satsningar på orken i arbetslivet och sporrande element för småföretagarna. Samtidigt gäller det att ha ögon och öron samt sinnena öppna för de nya möjligheter som finns runt knuten. Och det gäller att också lita på regionerna och inse att det är till hela landets fördel att ta tillvara de olika styrkor och specialkomptenser som finns runt om i vårt land. Alla skall inte behöva stöpas i samma form. Det tar död på kreativiteten. Därför behöver de framtida landskapen också på riktigt något att säga till om, en verklig självstyrelse. För närvarande ser regeringens schackdrag gällande den biten dessvärre inte ut att gå i rätt riktning.

Österbotten kan i många avseenden fungera som en förbild, då det gäller företagsamhet, vilja att utveckla och utvecklas samt viljan och förmågan att se bortom den egna horisonten. Här har vi alltid varit inriktade på export. Närheten till havet har gett oss porten ut till världshandeln redan för flere hundra år sedan. Det har också påverkat österbottningens lynne, vågar jag påstå, på ett sådant sätt att vi inte är rädda för det annorlunda utan ser på det med sund nyfikenhet. Kanske är det också därför som vi lyckats bättre med att ta emot flyktingar och invandrare.

Klimatförändringen kommer också att förändra världen. Flyttningsrörelsen kommer att fortsätta. Mänskan kommer att söka sig till länder där klimatet är fördragsamt, där det finns tillgång på vatten och mat. I vår närhet uppe i norr, har vi Arktis. Stormakternas intresse för området har vaknat. Finland har all anledning att se till att vi befinner oss vid främsta linjen och ser möjligheterna här för vårt näringsliv. Det kan handla om allt från isbrytare till miljövänlig teknologi. Jag kan heller inte låta bli att påtala behovet av språkkunskaper. För en kort tid sedan kunde vi läsa en nyhet om att det finns femtontusen lediga jobb i norra Norge. Just den arktiska dimensionen som utvecklas kommer att medföra ännu fler. Men då behöver man kunna svenska. Därför borde regeringen inse att istället för att börja med försök att göra svenska frivillig, borde man stärka svenska undervisningen. Det handlar faktiskt om en konkurrensfördel på arbetsmarkanden. Något som också den sannfinländske arbetsministern torde inse.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00