Kolumn

Spara pengar i vården?

20.05.2016 kl. 08:59

De senaste åren har vårdreformen varit ett centralt tema i politiken. Drivkraften till reformen är att man vill göra vården mera jämlik eftersom skillnaderna i vårdkvalitet anses vara för stora. I samma veva ska man spara pengar, mycket pengar. Frågan är om det här är realistiskt.

En mera jämlik vård är en god målsättning. Idag ansvarar kommunerna för primärhälsovården och skillnaderna är stora beroende på var man bor. I verkligheten ligger de största skillnaderna i om man har tillgång till arbetshälsovård eller inte. På de här punkterna kan den senaste versionen av vårdreformen vara en lösning då man går mot större enheter och där den privata sektorn kommer in och levererar tjänster vid sidan av det offentliga.

Men var kommer inbesparingarna in i bilden? Större enheter kan i teorin vara effektivare. Några garantier finns ju inte. Målet är dock viktigt. Vi har en åldrande befolkning, vilket i praktiken leder till ökande hälsovårdskostnader. Detta är en utmaning med tanke på att den offentliga ekonomin sedan tidigare är bottenkörd. Den nystartade tankesmedjan Agenda gav för några veckor sedan ut en rapport där man analyserade vårdreformen ur flera olika perspektiv. Några av texterna är mycket intressanta då man granskar de ekonomiska aspekterna av vårt hälsovårdssystem.

Den dyra biten: fel processer. Teknologie doktor Johan Groop påminner i sin text om att en tiondel av befolkningen genererar åttio procent av vårdkostnaderna. Största delen av dessa kostnader uppstår i specialsjukvården. Groop poängterar att det är vårdprocesserna som är det centrala om vi ska nå en bättre effektivitet och produktivitet i den offentliga hälsovården. Detta görs genom att göra rätt saker vid rätt tidpunkt av rätt person och till rätt kund. Det här tänkande måste sättas i fokus om reformen ska lyckas.

I samma rapport betonar den erfarne förändringskonsulten Bjarne Peth vikten av förbättrade vårdprocesser och -system framom strukturer för beslutsfattande och förvaltning. Hans konklusion är att det behövs ett nytt ICT-system som skulle stöda alla delar av vårdprocessen, ge rätt mängd tid åt rätt patient av rätt vårdanställd i rätt skede av vårdprocessen, och därmed medföra inbesparingar.

Lådlek. Peth sätter för sin del fingret på en viktig punkt. I den senaste versionen av reformen kopplar man ihop vården med landskapen och vips uppstår en ny nivå av offentlig förvaltning. Det här medför mera byråkrati och fler politiska organ. Hur detta ska spara pengar frågar man sig. Det vi däremot vet sedan tidigare är att sammanslagningar till större enheter i den offentliga sektorn tenderar att hissa upp lönekostnaderna, vilket ju i vården utgör en betydande andel av totalkostnaderna.

I dessa tider är det sunt att förhålla sig fördomsfritt till nya lösningar. Den nuvarande utvecklingen där vi lånar miljarder varje år drar mattan under våra barns och barnbarns möjlighet till ett välfärdssamhälle. Effektivitet och produktivitet behövs för att vi inte ska fortsätta skuldsätta vårt land. Vi ska hoppas ministrarna tar till sig sakkunskap. Jag har personligen exempelvis överräckt Agendas färska rapport åt de centrala personerna. Nu behövs transparens och eftertanke. Det är tyvärr så att hopandet och roendet kring vårdreformen blivit en fars. Det här får dock inte bli en orsak till förhastade lösningar där kostnaderna inom vården på sikt ökar snarare än stävjas.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15