Remissdebatt om statsrådets redogörelse: Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av den EU-stridsgrupp som ställs upp av Storbritannien, Irland, Lettland, Litauen, Sverige och Finland

04.05.2016 kl. 15:00
Gruppanförande 4.5 2016, Stefan Wallin

Värderade talman,

 

Det ligger ingen som helst dramatik i att Finland åter tänker vara en del av EU-stridsgruppen som ska vara i beredskap andra halvan av 2016.

Det är britterna som leder denna snabbinsats styrka och det var så sent som ifjol som Finland senast var med då med Sverige i ledande roll. Sammanlagt har Finland varit med fem gånger tidigare – första gången år 2007.

Man kan därför med fog säga att detta är business as usual. Det är en del av våra internationella åligganden.

Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska vara en aktiv, solidarisk aktör när det internationella samfundet tar på sig sådana här och liknande åtaganden. Det är en viktig del av vår utrikes- och säkerhetspolitik. Här förväntas trovärdighet och ett konsekvent agerande från Finlands sida. Vårt land har starka traditioner av fredsbevararuppdrag. EU:s snabbinsatsstyrkor bygger på ett annat koncept, men till EU-stridsgrupperna uppdrag hör också att vid behov kunna ställas till FN:s förfogande om FN begär det.

Vårt kunnande och våra erfarenheter när det gäller internationella krishanteringsinsatser står på hög nivå. Generellt kan sägas, att vårt deltagande i EU:s stridsgrupp ger försvarspersonalen värdefulla erfarenheter, som hjälper oss att utveckla våra egna försvarssystem här hemma.

Det gäller inte minst den materiella sidan där det är viktigt att vi deltar i övningar där de materiella standarderna är synkroniserade.

 

Värderade talman,

 

Vi kan också notera att i denna beredskapsstyrka, som leds av Storbritannien, deltar förutom Irland också Lettland, Litauen, Sverige och Finland. På alla plan håller vårt försvarssamarbete med Sverige att fördjupas.

När det gäller denna och tidigare EU-stridsgrupper där Finland har varit med, har det baltiska inslaget funnits med. Också nu kan man säga att det är strategiskt välkommet att samarbetet mellan de nordiska länderna och Baltikum ökar kring Östersjön. Sammansättningen av denna beredskapsgrupp är ett gott uttryck för detta.

 

Värderade talman,

 

Det är kanske inte läge att i dagens debatt ytterligare fördjupa resonemanget kring Finlands internationella säkerhetspolitiska roll. Den diskussionen har vi orsak att återkomma till senast då regeringen i juni månad lovat lägga fram sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.

Vi fick redan i slutet av förra veckan ett smakprov på vad diskussionen kommer att handla om då kvartetten som bedömt konsekvenserna av ett eventuellt finländskt medlemskap i Nato presenterade sin rapport.

 

Också beaktande den eventuella realiteten att Finland blir fullvärdig medlem i Nato är det viktig att Finlands internationella militära kapaciteter är i gott skick. En välutbildad snabbinsatskapacitet är oavsett vilket säkerhetspolitiskt vägval Finland gör i framtiden en stor tillgång internationellt, men stärker också det nationella försvaret.

 

Värderade talman,

 

Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar, men att vi satsar på deras trygghet som deltar i operationerna. Deras säkerhet är på vårt ansvar.

Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska fortsätta att delta i beredskapsturerna för EU:s stridsgrupper. Vi har ett kunnande som vi kan bidra med för att öka den regionala säkerheten och stabiliteten i Europa och olika delar av världen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00