Fungerande trafikförbindelser är A och O

02.05.2016 kl. 10:35
Få saker väcker så mycket diskussion och känslor som dåliga vägar, försenade tåg och inhiberade flyg. Är det tillfälligt har vi ändå mera fördragsamhet. Men när det handlar om permanenta försämringar av förbindelser, av vägar som år efter år tillåts bli allt sämre, av helt indragna tåg och tåg som inte mera har tid att stanna, ja då är det slut på fördragsamheten.

Under senaste tid har statsägda VR kämpat med sin ekonomi. Det har lett till att bolaget lagt om sin prispolitik och sett över sina tågavgångar. Det finns en viss förståelse för att VR måste se om sitt hus och minska underskottet. Men samtidigt är det ju så, att VR har ett synnerligen viktigt samhällsuppdrag. Att förse finländarna, passagerarna och näringslivet med fungerande tågförbindelser, så att vi kan ta oss från ort A till ort B på ett smidigt och miljövänligt sätt. Det får man inte glömma bort. I höst retade VR upp befolkningen bl.a. i Västnyland, med indragning av det s.k. Y-tåget från Helsingfors till Karis via Kyrkslätt. Där har situationen nu blivit näst intill ohållbar. Nu är det Österbottningarnas tur att få förhöjt blodtryck. VR har på kort tid dragit in morgontåget nio-tiden till Helsingfors och samtidigt dragit in kvällståget från Helsingfors. Därtill har inte sjuans morgontåg som kommer från Karleby tid att stanna, utan det åker förbi stationen i full fart. 

 

Hur var det nu egentligen? Var det inte så att vi plöjt ner över 600 miljoner € av skattebetalarnas pengar i grundförbättringen av Österbotten-banan från Seinäjoki till Uleåborg? Och var det inte så att vi nyligen fick se statsmakten satsa ca 12 miljoner € på Bennäs station, underfart och parkering? Ärligt talat, bästa VR, i riksdagen har vi inte tänkt att dessa infrastruktursatsningar görs, för att tågen sedan inte skall ha tid att stanna! Satsningarna har uttryckligen gjorts för att skapa mervärde för resenärerna, inte för att bestraffa dem med sämre service.


Igen en gång får vi också påminna om att Bennäs station är hela Jakobstadsregionens station. Den betjänar en av landets mest exportinriktade regioner, den skall jämföras med en station i en stad med närmare 50 000 invånare. I vilken annan stad av den storleken, gör man den här typen av service nedgradering, jag bara frågar. Vi står inte stillatigande och låter detta ske. Tvärtom. Tidigare kretsordförande för SFP i Österbotten startade ett namnupprop i måndags. I skrivande stund har det samlat ca 4000 underskrifter. Inkommande vecka kommer jag tillsammans med mina kolleger från regionen att uppvakta VR:s ledning i frågan. Tillsammans med befolkningen, näringslivet och kommunerna skall vi göra allt för att försöka få en förbättring till stånd. Dagsläget är helt enkelt inte acceptabelt.


När statsminister Sipilä talar om att hålla hela landet befolkat, ja då gäller det också att se till att grundförutsättningarna är i skick. Samma sak gäller målet att skapa fler arbetsplatser och idka en företagsvänlig politik. Då måste man se till att basinfrastukturen fungerar. Det må sen gälla hamnar, järnväg och tåg eller flygfält. För allt hänger ihop. Skall vi på riktigt värna om hela landet, ja då skall vi åtminstone se till att förbindelserna fungerar. Och då måste tåget ha tid att plocka upp fler passagerara. För det är väl ändå för passagerarna VR finns till. Att vi dessutom borde få en ändring på Bennäs stationsnamn har jag sagt förut. Men huvudsaken är att tågen stannar!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00