Perspektiv på vården i verkligheten

30.04.2016 kl. 08:03
För en månad sedan lanserade regeringen sin modell för vårdreformen. Det var inte första gången en rad ministrar ordnar presskonferens och berättar hur vården ska reformeras. Knappast var det heller sista gången.
Frågetecknen kring den framtida vården är ännu många. Det enda som står helt klart är att regeringens planer tyder på enorma förändringar.

Förändring är inte per definition av ondo. Tvärtom. Vi har rätt stora hälsoskillnader i vårt land och kvaliteten på vården varierar rejält beroende på var man råkar bo. Dessutom finns ett tryck att skapa effektiva strukturer för att gardera sig för det kostnadstryck som den åldrande befolkningen kommer att föra med sig.

Regeringens vårdstruktur består av 18 landskap. Dessa skall formellt ha självstyre men samtidigt planeras statlig styrning av bland annat jourverksamheten. Det här betyder i förläningen att verksamheten vid exempelvis sjukhusen i Borgå, Ekenäs och Vasa är hotade. Kommuneras roll kommer för sin del att minska då landskapen tar över. Vad som blir bättre med denna förvaltningsreform förblir oklart. 

Tio procent av befolkningen genererar åttio procent av vårdkostnaderna och största delen av kostnaderna uppstår i specialsjukvården. Regeringens bedömning av sparpotentialen verkar vara överoptimistisk. Vårdreformen skapar delvis förutsättningar för att utveckla effektiviteten och produktiviteten, men förändringarna blir mycket små om inte även tjänsteproduktionen förnyas. Det görs genom att göra rätt saker vid rätt tidpunkt av rätt person. Så här långt har det förblivit oklart hur vårdprocesserna ska bli bättre som en del av reformen. Ett välkommet element är den tilltänkta valfriheten. Frågan är dock vem som i verkligheten kommer att ha valfrihet i vården i framtiden. Svenska folkpartiet har talat för en valfrihet där alla finländare om de så önskar kan välja var de exempelvis uppsöker sin bashälsovård. Här är också enheternas storlek av betydelse. Om regeringen går inför att skapa stora enheter betyder det i praktiken att endast större aktörer i branschen kan komma in och erbjuda tjänster vid sidan av det offentliga. I Sverige har man möjliggjort det för små enheter att vara med vilket skapat många nya småföretag i branschen. Dessa drivs ofta av kvinnor, visar studier.

Språket är en mycket central faktor inom vården. Vård på modersmålet är en grundlagsenlig rättighet för oss svenskspråkiga. Tyvärr har regeringen inte gjort några som helst språkkonsekvensbedömningar av de tilltänkta reformerna. Slutresultatet är i värsta fall därefter.

Exakt hur den slutgiltiga vårdreformen kommer att se ut återstår att se. Nu behövs transparens och eftertanke. Förhastade manövrar och ogenomtänkt beredning har gjort att tidigare versioner av vårdreformen har kört på grund. Vi ska hoppas att det fenomenet inte upprepar sig.


 
Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00