Tid för det sista tacket är nu

27.04.2016 kl. 08:31
Nästa år firar vi Finland 100 år som självständig nation. Vår självständighet krävde enorma uppoffringar både under krigen och under återuppbyggnaden av landet. Bland oss lever ännu drygt 20 000 veteraner och inför firandet av 100 år av självständighet är det dags att visa vår tacksamhet och vördnad. Det finns nämligen ännu ogjort arbete för våra veteraners bästa.

Den nationella delegationen för frontveteranfrågor grundades i tiderna för att förbättra frontveteranernas levnadsförhållanden. I gott samarbete med riksdagspartierna har delegationen lyckats åstadkomma förbättringar. Som exempel kan nämnas att nivån på veterantillägget har höjts, anslaget för rehabilitering har höjts och rehabilitering i det egna hemmet har blivit en del av veteranrehabiliteringen. Krigsinvalidernas situation har förbättrats i och med att gränsen för när ersättning i enlighet med lagen om skada, erhållen i militärtjänst har sänkts. I och med att kommunerna fick rätt att ta del av vilka veteraner i kommunen som får veterantillägg förbättrades också kommunernas möjlighet att rikta service till samtliga veteraner.     

 

Trots att mycket positivt har skett finns det ännu saker att korrigera. Samarbetsorganet för de olika veteranförbunden har påtalat att anslagen för rehabilitering borde höjas ytterligare i och med att veteranernas höga ålder medför att en växande del av rehabiliteringen borde ske hemma hos veteranerna. Men också för den rehabilitering som sker på anstalter borde anslagen höjas.

 

Det finns stora skillnader mellan kommunerna. I en del kommuner har pengarna för rehabilitering tagit slut före årets slut medan det blir pengar över i vissa kommuner. Skillnaderna torde bero på hur aktiva kommunerna är i att ordna rehabilitering för veteranerna. Det finns också skillnader i hur kommunerna förverkligar rehabiliteringen. I de kommuner där anstaltsbetonad rehabilitering prioriteras har pengarna i regel inte räckt till för rehabilitering av alla veteraner.

 

Det är inte acceptabelt att finns stora skillnader mellan kommunerna. Ur veteranernas synvinkel är situationen problematisk eftersom veteranerna försätts i olika ställning beroende på vilken kommun de bor i. Vi måste alltså fästa uppmärksamhet vid kommunernas sätt att förverkliga rehabiliteringen samt vid hur anslagen för rehabilitering används. De nya vårdområdena eller landskapen som torde bildas kan förenhetliga praxis så att en mångsidig rehabilitering förverkligas i alla kommuner.

 

Eftersom veteranernas medelålder är över 90 år minskar behovet av anstaltsbetonad rehabilitering, allt färre orkar resa för att få sin rehabilitering. Däremot borde rehabilitering i hemmen öka. Genom rehabilitering i hemmet, som utgår från individuella behov, kan vi på ett kännbart sätt främja veternernas välmående. Olika modeller för hur rehabilitering i hemmen kan ske har prövats i olika delar av landet, så färdiga modeller finns. Det gäller bara att hitta den modell som sitter bäst i de lokala förhållandena.

 

Snart är det för sent att visa vår tacksamhet och uppskattning. Tiden för detta är nu. Inför firandet av 100 år av självständighet bör de återstående bristerna åtgärdas. Anslagen för rehabilitering bör vara tillräckliga och den service, inklusive rehabilitering i hemmet, ska i alla kommuner och i framtiden i alla landskap, vara av lika god kvalitet. Också lagstiftningen som ger krigsinvaliderna rätt till olika förmåner och service bör ändras och bland annat kravet på tio procents invaliditet avskaffas.

 

Medelåldern är hög bland våra veteraner och tiden för att agera är nu. Det är nu vi ska visa tacksamhet och respekt. Tack vare våra veteraner får vi idag leva i ett fritt och demokratiskt välfärdssamhälle.

 

Jag önskar alla en insiktsfull nationell veterandag!

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15