Småskaligt byggande utan bygglov

23.04.2016 kl. 08:49
Regeringsprogrammet har som målsättning att revidera markanvändnings- och bygglagen så att tillståndsprocesserna för planläggning och byggande blir smidigare. Byggande ska i framtiden regleras av färre normer.

Finlands bygglovsbestämmelser är strikta och man kunde med fördel lätta på bestämmelserna. I Sverige möjliggör Plan- och bygglagen från år 2014 att man utan bygglov kan bygga mindre byggnader i anslutning till ett egnahems- eller parhus. Byggnadens storlek får vara maximalt 25 kvadratmeter. I Sverige går dessa byggnader under namnet friggebodar och attefallshus. Byggnaderna kan användas som självständig bostad, förrådsutrymme, garage eller gäststuga. För byggande av friggebodar och attefallshus krävs inget bygglov, utan endast en skriftlig anmälan till byggnadsnämnden och startbesked.

På basen av regeringsprogrammet har miljöministeriet tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda hur man kan skapa bättre förutsättningar för småskaligt gårdsbyggande. Möjligheten att bygga utan att ansöka om bygglov skulle stöda regeringens målsättningar.

Den nuvarande lagstiftningen ger kommunerna möjlighet till flexiblare förfarande. Kommunerna har också i viss mån fattat beslut om ett enklare förfarande i sina byggnadsordningar, men för att förenhetliga praxis i hela landet skulle det vara önskvärt att regeringen via lagstiftning skapar ett nytt och enklare förfarande.

Att förenkla tillståndsförfarandena kring byggandet av mindre byggnader på egen tomt skulle ha mångsidiga positiva effekter. Med hjälp av mindre strikta byggbestämmelser för privatpersoner skulle man kunna svara på det ökade behovet av bostäder och det skulle även få positiva effekter för sysselsättingen och byggbranschen i hela landet.

Undertecknad har lämnat in ett skriftligt spörsmål med frågan om på vilket sätt regeringen planerar att avveckla normerna då det gäller små tilläggsbyggnader på egnahemshus- eller parhustomter med oanvänd byggnadsrätt.

Ansvariga ministern Kimmo Tiilikainen har i sitt svar på spörsmålet betonat att lagstiftningen redan idag ger kommunerna rätt att i sina byggnadsordningar fatta beslut om enklare förfarande.

Tiilikainen anser också att det finländska systemet är enklare eftersom enbart anmälan krävs i Finland och i Sverige krävs beslut av myndighet om att få inleda byggandet. Kommunerna i Sverige har också rätt att kräva att byggnadslov trots allt lämnas in i ärenden som berör byggande av friggebodar och attefallshus.

Minister Tiilikainen konstaterar också att den arbetsgrupp som granskar vår bygglagstiftning ska komma med sitt förslag inom maj månad och att arbetsgruppen också utreder om regelverken kring lov- och anmälningsförfarandena borde förändras.

Den flexibilitet som lagen redan idag möjliggör utnyttjas i olika grad av kommunerna och förfarandena varierar ganska mycket. För att skapa ett enklare och smidigare förfarande som gäller i hela landet, skulle det vara nödvändigt att regeringen nu visar att de menar allvar och därför ändrar på lagstiftningen där det krävs.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30