Utan handel skulle Norden inte ha det välstånd vi har idag. Det är genom global handel som vi har kunnat skapa framgångsrika exportprodukter som byggt den välfärd som idag är ryggraden i vårt välfärdssamhälle. Nya handelsavtal kommer skapa nya exportmöjligheter och det största avtalet som nu förhandlas är det mellan EU och USA, det så kallade TTIP. Just idag inleds faktiskt också den 13:e rundan av förhandlingar om avtalet.

Det som Cecilia Malmström fick flest frågor om i utskottet handlade om det så kallade skiljeförfarandet ISDS. Skiljeförfarandet är en mekanism där eventuella konflikter löses. Det fungerar också som ett skydd för att ett företags investeringar inte ska gå om intet på grund av ändrade politiska spelregler eller korrupta domstolar. Skiljeförfarandet går snabbt, men processen sker bakom stängda dörrar och domarna kan inte överklagas. Systemet har därför kritiserats för att vara odemokratiskt.

Att den här frågan skulle bli kontroversiell tog EU-kommissionen lite på sängen. Det finns nämligen redan tusentals skiljeförfaranden i världen länder emellan. EU länderna har tillsammans 1400 sådana avtal, varav enbart Finland har drygt 60 stycken. Det första skiljeförfarandet gjordes i ett handelsavtal mellan Tyskland och Pakistan år 1959. Att skiljeförfarandet därför skulle bli kontroversiellt kom som en överraskning för många. Men det är bra att det har väckt diskussion och att man nu kan se över systemet.

Skiljeförfaranden är nämligen inte oproblematiska eftersom företag i värsta fall kan använda kryphål i lagar för att stämma stater. Det ger en teoretisk möjlighet att missbruka systemet och dess syfte. Så får det inte vara. Fri handel ska inte vara fri från regler och den ska alltid underställas demokrati. Men samtidigt måste system finnas för att lösa potentiella tvister, om sådana uppkommer.

I diskussioner har vissa undrat om vi inte kunde klara oss utan ett skiljeförfarandesystem helt och hållet.  Man borde ju kunna lita på EU-ländernas och USA:s rättsystem. Så borde det ju så klart vara, men tyvärr är det inte så. Amerikanerna litar inte på rättsystemets oavhängighet i exempelvis Bulgarien eller Rumänien. Bulgarien är ökänt för sin korruption. Man kan också spekulera i att amerikanska domstolar nog skulle favorisera amerikanska parter. Ett finländskt företag skulle nog få svårt att övertyga en jury i Alabama vid en eventuell tvist. Därför behövs fortsättningsvis ett system som kan lösa tvister på ett opartiskt sätt. Men ett sådant system behöver vara transparent, skyddas mot missbruk och underordnas demokratiska regler.

Jag är därför glad att Malmström och EU-kommissionen tagit fram ett nytt förslag till system. Ett system där domare tas från en förbestämd pool av domare som har lång dokumenterad erfarenhet och god etik. Processen ska också vara transparent och beslutet kunna överklagas. Ett system som alltså liknar vårt vanliga rättsystem. Jag stöder denna modell och jag är glad att man redan lyckats inkludera denna modell i frihandelsavtalet med Kanada som nyss färdigförhandlats.

Ett frihandelsavtal med USA kommer ge finländska, i synnerhet små och medelstora, företag nya exportmöjligheter. Livsmedel, kläder och sjöfart är sektorer i synnerhet som kunde gynnas. Det är därför viktigt att förhandlingarna kan avslutas på ett framgångsrikt sätt och att vi samtidigt får ett modernt och transparent avtal som är fritt från farhågor.