Vasa centralsjukhus bör ha full jour även i fortsättningen

14.04.2016 kl. 11:37
Vasa centralsjukhus bör vara ett av det tolv sjukhus som i framtiden har full dygnet runt jour. Finland behöver utöver HUCS minst ett sjukhus med fulljour som fungerar på både svenska och finska. Det förutsätter Svenska riksdagsgruppen.

- Vasa centralsjukhus erbjuder i dagens läge vård åt ca 100 000 svenskspråkiga.  Att landskapet Österbotten med sin stora svenskspråkiga befolkning skulle sakna fullskalig dygnet runt jour är helt oacceptabelt. Behovet att få vård på sitt modersmål försvinner inte i framtiden. Vi utgår ifrån att regeringen gjort noggranna språkkonsekvensanalyser och att den inser att de språkliga rättigheterna inte kan tryggas utan fullständig jour vid Vasa centralsjukhus, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

 

- Det vore helt bakvänt att nedgradera sjukhuset i Finlands mest livs- och konkurrenskraftiga region som genererar inkomster till hela landet.

Vasaregionen är dessutom en att vårt lands främsta utvecklings- och forskningsmiljöer. Vårdreformen får inte minska Vasaregionens och hela Österbottens attraktionskraft. Både nuvarande invånare och de som flyttar hit bör ha tillgång till ett sjukhus med full service, säger riksdagsledamot och Vasas stadsfullmäktigeordförande Joakim Strand.

 

Regeringen Sipilä kom förra veckan överens om närmare riktlinjer för

social- och hälsovårdsreformen. Regeringen har dock inte ännu presenterat vilka tolv sjukhus i landet som ska ha fullskalig jourverksamhet dygnet runt även i fortsättningen.

 

- Överhuvudtaget är det en märklig centraliseringsiver den centerledda regeringen nu drabbats av. Något klokt svar, annat än att det skall sparas pengar, har inte getts för varför man nu kör journedmonteringen så hårt. Det kloka vore naturligtvis att låta frågan om organiseringen av den framtida jourverksamheten gå hand i hand med den egentliga vårdreformen. Nu förefaller det som att regeringen först vill slakta sjukhus, stänga fler förlossningsavdelningar, dra in såväl

specialsjukvårds- som primärhälsovårdsjourer och först därefter bilda de

18 nya vårdområdena. Det är inte ärligt mot landskapen och regionerna.

Skall det vara riktig självstyrelse, bör landskapen när de övertagit ansvaret för vården, själva få besluta om jouromfattningen avslutar Henriksson.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35