Panama

11.04.2016 kl. 09:16
Veckans stora politiska samtalsämne har varit den stora dataläckan, kallad Panamapappren. Avslöjandet visar hur omfattande skattesmitning och direkt skattefusk är.

Enligt Finansministeriet och Skatteförvaltningen går minst hundratals miljoner statskassan förbi och underminerar finansieringen av vår välfärd.  Dessutom innebär avslöjandet att medborgarnas förtroende för vårt samhällsbygge ytterligare sjunker. Det är ytterst allvarligt och måste fördömas å det starkaste. Nu måste vår regering göra sitt yttersta för att öka informationsutbytet mellan ländernas myndigheter och samtidigt följa upp att bankerna verkligen rapporterar penningtransaktioner till myndigheterna.

 

Det pågår hela tiden arbete för att förbättra utbytet av information mellan till exempel Finland och USA. EU-kommissionen bereder som bäst ett omfattande lagpaket som ska försvåra både skattesmitning och agressiv skatteplanering och dessutom minska på den så kallade skattekonkurrensen mellan länderna. Finland förhåller sig positivt till förslaget men det är inte helt och hållet oproblematiskt.

 

Ett exempel på skattekonkurrens mellan länder är till exempel samfundsskatten. 2011 var samfundsskatten i Finland 26 procent. År 2012 sänkte vi den till 24,5 procent för att locka företag att investera i Finland eller motverka att de flyttar utomlands. Nu är det ju inte bara Finland som gör så här utan också våra konkurrentländer. Det betyder att vi år 2014 sänkte samfundsskatten igen till 20 procent och så har vi kommit in i en ond cirkel som sakta men säkert underminerar vår skattebas. Förfarandet påminner mycket om devalveringarna som var vanliga innan vårt EU-medlemskap.

 

För att bryta detta mönster finns förslag på gemensamma grunder för beskattning och miniminivåer som man inte får gå under. Beskattningen är något som EU:s medlemsstater hittills skött själv och som i relativt liten mån regleras av EU. Miniminivåer och bindande regler för beskattningen innebär alltså ett stort steg mot en djupare integration eller mot att EU tar ytterligare steg mot en förbundsstat.

 

Skattesmitning är förkastligt och måste bekämpas oberoende om det är frågan om direkta olagligheter eller avancerad skatteplanering där man utnyttjar olikheter i ländernas skattesystem. Det som vi måste diskutera mera än idag är om vi också är beredda att gå in för gemensamma skatteregler och miniminivåer inom EU för att inte skattebasen helt ska vittra sönder eftersom vi har fri rörlighet för varor och tjänster. Oproblematiskt är det definitivt inte. Se bara på den längst integrerade sektorn i EU, jordbruket. Reglerna och övervakningen håller på och knäcker det finländska jordbruket och största orsaken till det är bindande regler som byggs upp utgående från situationen i stora EU-länderna och inte passar oss.

 

Erfarenheten har visat att vi inte kan bekämpa grå ekonomi och skattesmitning med moraliska pekpinnar och krav på samhällsansvar. Vi måste ha en lagstiftning som gör att vi kan ingripa. När globaliseringen förändrar människors och företags beteende måste lagstiftningen följa med. Är vi beredda på det?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00