Nytt hopp i kampen mot skarvskadorna

08.04.2016 kl. 10:04
Det arbetsgruppsbetänkande, som på onsdagen överlämnades åt miljöministern, ingjuter nytt hopp om att vi äntligen får en fungerande mekanism för bekämpning av de skador skarven orsakar i skärgården.
Att riksdagskollegan Anna-Maja Henrikssons arbetsgrupp därtill var enhällig visar, att ingen längre kan förneka problemens existens. Såklart innehåller betänkandet också element av en kompromiss.

Bland åtgärdsförslagen handlar det klart viktigaste om att öka flexibiliteten i beviljandet av undantagslov för att reglera skarvpopulationen. Miljöministeriets instruktion till bland annat NTM-centralerna ska alltså nu förtydligas så, att man klarare definierar sådana åtgärder som framöver inte ens kräver undantagslov.

Därtill lättar man på bevisbördan för den, som ansöker om undantagslov i syfte att avhjälpa allvarliga effekter orsakade av skarven. I Åboland vet vi att flera ansökningar förkastats på grund av påstådd avsaknad av tillräckliga bevis eller så hänvisande till sådana formfel i ansökan, vilkas allvarlighetsgrad man minsann kan diskutera.

Ett viktigt förslag av arbetsgruppen är också att utreda hur ersättningssystemet för skador orsakade av skarven kan utvecklas. Det bästa sättet att undvika skador är såklart snabba och effektiva tillståndsförfaranden, som möjliggör reglering av skarvstammen. En hel del att bita i för de samarbetsgrupper bestående av alla berörda intressenter, som enligt betänkandet skall grundas i regionerna.

Då undertecknad i regeringsförhandlingarna på våren 2007 fick in ett omnämnande av skarven i regeringsprogrammet fanns det de, som hånskrattade. Vad hade en fågel i ett regeringsprogram att skaffa? I dag skrattar ingen längre. Skarvstammen har vuxit från 3 000 par till 24 000 par – alltså åttafaldigats. Före höstflytten beräknas antalet skarvar nu vara 120 000 stycken, detta enligt skarvarbetsgruppens färska rapport. Var fjärde håller till i Skärgårdshavet.

Det är fint att vi nu har en arbetsgruppsrapport, som erbjuder redskap för att effektivera kampen mot skarvskadorna.
Nu ligger bollen hos regeringen och miljöminister Kimmo Tiilikainen, Centern. Han måste se till, att rapporten omvandlas till ett sådant entydigt regelverk och en konkret, effektiv åtgärdspalett, som minimerar tolkningsmöjligheterna i den regionala myndighetsändan. Nu är det dags att systematiskt minska skarvskadorna och skydda vår skärgård, miljön, fisken och fiskerinäringen.

 
Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00