Att riksdagskollegan Anna-Maja Henrikssons arbetsgrupp därtill var enhällig visar, att ingen längre kan förneka problemens existens. Såklart innehåller betänkandet också element av en kompromiss.

Bland åtgärdsförslagen handlar det klart viktigaste om att öka flexibiliteten i beviljandet av undantagslov för att reglera skarvpopulationen. Miljöministeriets instruktion till bland annat NTM-centralerna ska alltså nu förtydligas så, att man klarare definierar sådana åtgärder som framöver inte ens kräver undantagslov.

Därtill lättar man på bevisbördan för den, som ansöker om undantagslov i syfte att avhjälpa allvarliga effekter orsakade av skarven. I Åboland vet vi att flera ansökningar förkastats på grund av påstådd avsaknad av tillräckliga bevis eller så hänvisande till sådana formfel i ansökan, vilkas allvarlighetsgrad man minsann kan diskutera.

Ett viktigt förslag av arbetsgruppen är också att utreda hur ersättningssystemet för skador orsakade av skarven kan utvecklas. Det bästa sättet att undvika skador är såklart snabba och effektiva tillståndsförfaranden, som möjliggör reglering av skarvstammen. En hel del att bita i för de samarbetsgrupper bestående av alla berörda intressenter, som enligt betänkandet skall grundas i regionerna.

Då undertecknad i regeringsförhandlingarna på våren 2007 fick in ett omnämnande av skarven i regeringsprogrammet fanns det de, som hånskrattade. Vad hade en fågel i ett regeringsprogram att skaffa? I dag skrattar ingen längre. Skarvstammen har vuxit från 3 000 par till 24 000 par – alltså åttafaldigats. Före höstflytten beräknas antalet skarvar nu vara 120 000 stycken, detta enligt skarvarbetsgruppens färska rapport. Var fjärde håller till i Skärgårdshavet.

Det är fint att vi nu har en arbetsgruppsrapport, som erbjuder redskap för att effektivera kampen mot skarvskadorna.
Nu ligger bollen hos regeringen och miljöminister Kimmo Tiilikainen, Centern. Han måste se till, att rapporten omvandlas till ett sådant entydigt regelverk och en konkret, effektiv åtgärdspalett, som minimerar tolkningsmöjligheterna i den regionala myndighetsändan. Nu är det dags att systematiskt minska skarvskadorna och skydda vår skärgård, miljön, fisken och fiskerinäringen.