Regeringen saknar visionen

06.04.2016 kl. 15:16
Riksdagsledamot Mikaela Nylander i interpellationsdebatten om högskola och studiestöd:

I stället för att erbjuda klara visioner om hur sparåtgärderna borde genomföras, tvår regeringen sina händer och hänvisar till att högskolorna har sin autonomi och kan bestämma själva hur de klarar sig med radikalt nedskurna resurser.

Svenska riksdagsgruppens Mikaela Nylander kritiserade regeringen hårt i onsdagens interpellationsdebatt om högskole- och studiestödsnedskärningarna.

– Regeringen gör sig skyldig till ett allvarligt tankefel. Att man har infört högskoleautonomi befriar inte regeringen från att ha en egen genomarbetad högskolepolitik. Tvärtom, regeringen borde – just i dessa svåra tider – ha klara visioner om vad den vill med vår utbildning, forskning och innovationspolitik, säger Nylander.

 

– Är regeringen helt likgiltig inför det faktum, att av Finlands totalutgifter så har utbildningskostnaderna redan nu sjunkit till en lägre nivå än under 1990-talets djupa recession. Är det så bildningsnationen Finland ska ledas? Vårt svar är entydigt nej, säger Nylander.

 

I hennes gruppanförande kom det klart fram att SFP inte accepterar regeringens radikala ingrepp i studiestödet. Studiepenningen ska drastiskt minska och ett mer lånebaserat system ska införas.

– Förändringen i studiestödet riskerar att utbildningsklyftorna åter börjar växa. Det väsentliga är att vi skapar jämlika förutsättningar till studier för våra unga. Det gör vi bäst genom satsningar på utbildning som är den säkraste garanten för bättre sysselsättning och ekonomisk utveckling, säger Nylander.

Det är första gången sedan 1932 som Svenska riksdagsgruppen tillgripit interpellationsvapnet. Interpellationens första undertecknare är gruppordförande Anna-Maja Henriksson. Att gruppen nu tagit initiativ till en interpellation är för att gruppen anser att regeringens utbildningspolitik hotar grunderna för vårt bildningssamhälle.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00