Terror, svackor och möjligheter

03.04.2016 kl. 14:55
Den senaste tiden har varit turbulent. Terrordåden i Bryssel påminde oss än en gång om hur skör livets tråd kan vara – mitt i hjärtat av europeiska unionen.

Trots detta får vi absolut inte låta rädslan ta över. Tvärtom behövs nu mångsidigt och aktivt gränsöverskridande internationellt samarbete för att på alla plan motverka extremrörelser och terrorism.

På hemmaplan har det varit tråkigt att följa med hur en av Österbottens viktigaste exportbranscher plötsligt störtdök. Jag hoppas innerligt att det är fråga om en tillfällig svacka till följd av överproduktion – eftersom päls alltjämt är starkt på mode globalt. Hemma var det glädjande att Vasa stad med smarta och hållbara exportinriktade energilösningar som tema valts till en av sex städer med vilken staten för åren 2016-2018 ingår ett tillväxtavtal.

Även denna gång var det samverkan mellan staden, näringslivet, utvecklingsbolagen och högskolorna som bar frukt. Även signalerna under energiveckan, diskussioner i riksdagen, regionens besök vid näringsministeriet i tisdags samt ministrarna Rehns och Berners färska vasabesök bekräftar att vi är på rätt väg – vilket ger oss alla kraft och energi att arbeta vidare stenhårt. Lobbningen på EU-nivå intensifieras igen under april månad då en hel del nyckelpersoner från Bryssel besöker såväl Umeå som Vasa.

Att göra Kvarkenregionen till norra Europas kunskapscentrum med fokus på innovativ industriell verksamhet ligger helt rätt i tiden med tanke på hur mycket olika nordiska företag har att erbjuda resten av världen. Detta fick undertecknad än en gång bekräftat i samband med ekonomiutskottets resa till Meksiko och Kuba. I Meksiko är i synnerhet energi-, telekom- och utbildningsreformerma oerhört intressanta för bl.a. Wärtsilä, Nokia och finländska pedagoger. Otaliga miljarder skall investeras under de kommande åren i ett land med över 120 miljoner invånare.

Samma potential finns inte på kort eller medellång sikt i Kuba – även om det gäller att hålla sig framme och skapa kontakter med tanke på framtiden. Jag minns särskilt en diskussion med en företagare som berättade hur det för honom är förbjudet att själv välja sina anställda samt att utbetalningen av lön sker på så sätt att han själv betalar 400 € åt staten – som i sin tur betalar 80 € åt arbetaren i fråga. Det kommunistiska partiet ännu har en hel del näringlivsbefrämjande arbete framför sig.

En fråga som dagligen förföljer mig och ständigt sitter i bakhuvudet är försvarandet och utvecklandet av vårt centralsjukhus. Under de senaste månaderna har stämningarna och förståelsen på riksplanet varit riktigt god – men nu upplever jag att vi pga. av passivitet bland lokala beslutsfattare håller på att försvaga våra positioner rejält. I alla sammanhang jag haft möjlighet att tala med eller lyssna till såväl tjänstemän som minister Rehula har man betonat vikten av lokal aktivitet. Kring t.ex. Karleby bildade man för fyra månader sedan med anledning av vårdreformen en ny gemensam samkommun – och redan nu har man kunnat presentera en helt ny servicestruktur och –modell. Vi har alla möjligheter att utveckla vårt gemensamma Vasa centralsjukhus – men då gäller det för såväl tjänstemän som politiker att illa kvickt höja blicken från den egna kommunens gränser.

           

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00