Samhällsbygget är vår gemensamma sak

03.04.2016 kl. 07:00
Då jag för snart tjugo år sedan gick med i politiken på allvar, gjorde jag det dels av nyfikenhet över hur besluten fattas i min hemstad men alldeles särskilt för att jag ville vara med och påverka frågor som var viktiga för våra barns framtid och för närsamhället.

Jag fick rätt snart uppleva att det gick att påverka. Som exempel kan nämnas att vi lyckades få till stånd en ny ”eftisgrupp” för barnen i årskurserna 1-2. För en ny fullmäktigeledamot var det ett bevis på att systemet fungerade.

 

Idag är det flere som frågar sig om politiken är sönder? Har vi tappat förmågan att fatta beslut, inte minst på riksplanet? Berättigade frågor i och för sig som det också är viktigt att ventilera. Var och en som är engagerad i politiken har naturligtvis sina egna erfarenheter och upplevelser i bagaget, som påverkar synen. Själv sade jag för ganska exakt ett år sedan, att något sådant som vi fick uppleva i den förra regeringen de sista veckorna före senaste riksdagsval, vill jag aldrig uppleva igen. Det som då hände rent konkret var att frågor som man lyckats enas om internt i regeringen efter långa förhandlingar mellan samtliga partier, fälldes när de kom till riksdagen. Det säger sig självt, att ett land inte kan styras så.

 

De senaste åren i politiken har också präglats av bl.a. av den svaga ekonomiska utvecklingen i vårt land, Greklandskrisen, Ukrainakrisen och kriget i Syrien samt den tilltagande populismen kombinerad med växande främlingsfientlighet och flyktingkrisen. Då jag ser tillbaka på mina år som justitieminister, är jag ändå glad att vi lyckades föra en hel rad frågor framåt. SFP:s fotavtryck syns nog i den senaste regeringens resultat, bla annat genom landets första Nationalspråksstrategi, ny likabehandlingslag, ny faderskapslag, skärpning av snabblånelagstiftningen och sexualbrottslagstiftningen, en hovrättsreform och en gedigen försvarsreform. Men det är också sant som nu sagts, att många av de stora reformerna inte gick framåt, vårdreformen och kommunreformen inte minst.

 

Naturligtvis är det så att demokratin i sig är värd att försvara till varje pris. Alternativen som dessvärre ännu finns på många håll i världen avskräcker. Vi behöver bygga vårt samhälle tillsammans. I det samhällsbygget krävs tålamod, långsiktighet, framförhållning och kompromissvilja. Det är också där, gällande frågan att komma överens och fatta beslut som varje regering och dess medlemmar prövas.

 

Vårt land behöver framtidstro och det behövs trovärdiga alternativ i politiken. Svenska Folkpartiet är en folkrörelse och skall också framöver stå för en vettig, trovärdig och human politik som sätter mänskan i fokus. Det som eventuellt gått sönder i politiken och samhällsbygget, det har vi orsak att reparera. Och det kan vi göra då alla bjuder till. Saker och ting sköter sig inte själva. Vi har all orsak att fortsätta jobba aktivt för det tvåspråkiga Finland, för att lyfta Finland ur svackan, för ett samhälle som bygger på alla mänskors lika värde. Därför har jag också ställt mig till förfogande som kandidat för posten som partiledare för Svenska Folkpartiet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00