Ordförandeval

01.04.2016 kl. 08:00
Under påskhelgen meddelade Sfp:s partiordförande Carl Haglund att han inte står till förfogande när partidagen i juni väljer ordförande.

Beskedet var överraskande. Haglund har suttit som ordförande i fyra framgångsrika år.  De flesta, för att inte säga alla, inom partiet hade räknat med eller åtminstone hoppats på att han skulle fortsätta. Haglund har varit en bra ordförande. Speciellt hans förmåga att få genomslagskraft i massmedier och i offentligheten överlag, samt hans skicklighet och slagfärdighet i olika debatter har gett partiet ett lyft på många sätt. Det märktes också i det fina resultatet partiet fick i senaste riksdagsval.

Haglund har fattat sitt beslut och det respekteras naturligtvis. Nu har diskussionen om vem som ska bli ny partiordförande för Sfp börjat. Många aktiva politiker har tillfrågats och flera funderar säkert på allvar om de ska ge sig in i den här valkampanjen.  För min egen del hade jag inte svårt att besluta mig när jag fick frågan. Trots att uppdraget som ordförande naturligtvis är det viktigaste man kan ha inom ett politiskt parti, och trots att det ger möjligheter att på ett avgörande sätt påverka partiets politik och därmed samhällsfrågor också på ett mera allmänt plan, så är det inte en post för mig. För att man ska vara en bra ordförande måste man brinna av iver för just det uppdraget. Man måste vara tillräckligt motiverad för att kunna lyckas. För mig är det riksdagsledamotens arbete som är det jag är intresserad av och där jag tror att mina styrkor kommer bäst till sin rätt. Dessutom vill jag fortsätta vara aktiv i både nyländska jordbruks- och landsbygdsfrågor och i kommunalpolitiken i Raseborg. Det är i de här uppdragen som jag vill och känner att jag kan göra en insats.

En partiordförande ska vara den ledande politikern inom sitt parti och leda hela partiorganisationen. Förutom rent administrativa beslut så handlar det om att röra sig mycket på fältet, att lyssna på och motivera partiaktivisterna. Man ska också vara beredd på att hela tiden svara på frågor, ta initiativ och skapa synlighet för partiet på olika sätt. Det är alltså ett mycket krävande uppdrag. Det råder ändå inget tvivel om att det finns flera personer som kunde bli en bra ordförande. Frågan är nu vem som verkligen vill sköta uppdraget, och som kan få partidagens stöd.

Glädjande nog har Anna-Maja Henriksson meddelat att hon vill bli partiordförande. Hon har de kvalifikationer som krävs. Anna-Maja har en lång erfarenhet av politik och har skött många krävande uppdrag på ett bra sätt. Hon har mitt fulla stöd i ordförandekampen. En kamp och ett val hoppas jag att det blir trots att jag har min favorit klar. Det är bra för partiet att få en möjlighet att diskutera vilken linje vi ska ha och det är bra för den som väljs till ordförande att gå de diskussionerna och få sitt stöd mätt i en omröstning.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00