Underkänt för regeringens utbildningpolitik

19.03.2016 kl. 08:40
I fredags lämnade SFP tillsammans med Gröna, SDP, VF och KD in vår interpellation gällande studiestödet och utbildningspolitiken.

Vi vill alltså fälla regeringen p.g.a. den undermåligt skötta utbildningspolitiken. Det har hunnit gå 84 år sedan Svenska Folkpartiet senast var första undertecknare av en interpellation i riksdagen. Då handlade det om alkoholpolitiken och framförallt  ölpriset. Nu är vi ute i ett mycket allvarligare ärende.

 

Regeringen planerar skära i utbildningens finansiering med hela 500 miljoner euro under 4 år. Följderna av dessa sparåtgärder kan bli katastrofala.  Nyckeln till Finlands framgång har länge varit en kvalitativ utbildning inklusive satsning på forskning och innovationer. En välutbildad befolkning har varit vårt trumfkort. Det borde det också vara framöver. Det behövs en fortsatt satsning på kunskaps-Finland, enbart ett samhällsfördrag räcker inte.  Men regeringen ser ut att välja en annan väg.

 

Helsinging Sanomat publicerade senaste söndag (13.3) resultatet av en förfrågan de gjort bland Finlands universitets professorer. Hela 932 personer svarade på förfrågan. I undersökningen kom det fram att cirka 90 % av de som svarat ansåg att regeringens utbildningspolitik helt eller delvis misslyckats. Regeringen får med andra ord underkänt av professorerna. Samtidigt bekräftas vår syn att regeringen är på helt fel väg. Vår interpellation kunde inte komma mera lägligt. Det finns ännu möjlighet för regeringen  att ändra sin politik, byta riktning och ta tillbaka nedskärningarna. Månget jobb inom unviversitets- och högskolesektorn skulle alltså ännu gå att rädda, blott regeringen skulle lyssna.

 

Och som om det inte redan vore tillräckligt, planerar regeringen  som känt också förändringar i studiestödet. I professor Roope Uusitalos rapport om studiestödssystemet föreslås en kraftig nedskärning av högskolestuderandenas studiestöd samtidigt som kraven på framsteg i studierna bli strängare. Man vill med andra ord, att våra studerande skall bli färdiga snabbare och att de därtill skall finansiera allt mera av sina studier med lån. Det handlar dessvärre om mycket piska och väldigt lite morot. Att skära studiepenningen med hela 28 procent skulle naturligtvis inverka negativt på de studerandes vardag.

 

Den modell som Uusitalo föreslår skulle försätta våra ungdomar i en mycket ojämlik situation. Möjligheten att skaffa sig en utbildning ska inte vara beroende av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund! Vi måste eftersträva jämlika möjligheter för våra unga, istället för att öka klyftorna mellan dem. Också här har regeringen möjlighet att backa.

 

Men det finns alltså en uppenbar risk för att regeringen väljer att underlätta statens egen lånebörda genom att tvinga de unga att skuldsätta sig allt mer. Inför riksdagsvalet lät det annorlunda. Då bedyrade såväl Samlingspartiet som Centern att man inte skulle spara mera på utbildningen eller skära i studiestödet. Jag frågar mig, var är väljarens konsumentskydd?

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00