SFP behöver vara med i regeringen

23.04.2016 kl. 07:51
Ibland sägs det att i vårt land regerar alla partier med vem som helst, och att det egentligen inte är någon större skillnad vem som sitter i regeringen, eftersom politiken ändå blir likadan i slutändan. De senaste nio månaderna visar att den här myten inte är sann.

Sedan regeringen Sipilä tillträdde har Finland bland annat sällat sig till de östeuropeiska motsägarländerna i omröstningen om hur hundratusentals asylsökande ska fördelas i Europa, med utrikesministerns mun gett sitt stöd åt Polen där man begränsat pressfrihet och demokrati, gått inför en skärpning av kraven för familjeåterförening, lekt med tanken om dödsstraff, föreslagit tidsbundna asylplatser och tyckt att man nog kunde tänka sig grundlagsvidrigt lägre socialstöd åt asylsökande. Det här som en kort uppräkning av de ideologiska markeringar som kommit ut ur regeringens strutar.

 

Tydligast och störst är ändå valet att göra enorma nedskärningar inom utbildning, forskning och bistånd. Valet att skära i utbildningen fick även SFP att för första gången sedan 1932 initiera en interpellation. Regeringens svar lär bli att det är dåliga tider – vi måste spara. Det stämmer förvisso att den offentliga sektorns kostym måste ses över. Svenska riksdagsgruppen har dock med sin skuggbudget visat att man kan spara lika mycket som regeringen utan att göra dessa enorma inbesparingar i det som utgör kärnan i vår välfärd, vårt kunskapssamhälle.

 

Tyvärr syns regeringens framfart också i det vi brukar kalla Svenskfinland. Det började med regeringens budgetförslag, där Folktinget blev av med en tredjedel av sitt stöd. Därefter meddelade kommunikationsministern att tågen till finlandssvenska pendlingsområden kostar för mycket. Sedan bestämde justitieministern att det på fastlandet inte behövs en enda tingsrätt med svenska som majoritetsspråk. Allt detta utöver den allt mer utdragna vård- och landskapsreformen som alltjämt saknar språkkonsekvensbedömning. Exemplen kunde tyvärr bli fler.

 

Det är nyttigt för ett parti att ibland vara i opposition så att man hinner reflektera över sina värderingar. Detta även om många av regeringens val frustrerar och oroar. Och ja, sist men inte minst kommer vi fortsättningsvis att vara ett parti som för fram alternativ istället för att bara klaga.  Men ibland måste man ta tillfälle att visa på de ideologiska val som faktiskt görs varje dag i riksdag och regering.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Gruppfanförande 22.9.2010

Gruppanförande i demokratidebatten
23.09.2010 kl. 10:45

Gruppanförande 14.9.2010

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i remissdebatten om förslaget till statsbudget för 2011, hållet av gruppordförande Ulla-Maj Wideroos
14.09.2010 kl. 14:50

Gruppanförande 24.2.2010

Gruppanförande i anledning av interpellationen om de arbetslösas, pensionärernas, ensamförsörjarfamiljernas och de studerandes ställning
01.09.2010 kl. 13:50

Gruppanförande 29.6.2010

Gruppanförande i debatten om kärnkraftstillstånden
29.06.2010 kl. 13:55

Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.
09.06.2010 kl. 15:25

Gruppanförande 26.5

Gruppanförande i remissdebatten om ändring av grundlagen
26.05.2010 kl. 15:30