Traktormarschen mot landsbygdsverket

12.03.2016 kl. 14:46
I fredags samlades 5000 jordbrukare från hela landet på Senatstorget i Helsingfors. Stämningen var god, men mycket allvarlig

Vissa uppfödare har fått vänta många månader och väntar fortfarande på att få sina stöd utbetalade. Fåruppfödarna väntar ännu på hela 2015 års stöd. En jordbrukare talade om att gården var på randen till konkurs då man fått vänta så länge på utbetalningarna. Det är många som drabbas hårt och en myndighets schabbel kan här förstöra människors liv. Det är både allvarligt och oacceptabelt.

 

Demonstrationen, som på sociala medier gick under hashtaggen traktormarschen, handlade om flera saker men framförallt om landsbygdsverket som man uppfattar att inte tagit jordbrukarnas situation på tillräckligt stort allvar. Landsbygdsverket har tagit i bruk ett nytt datasystem som har varit så bristfälligt att stödutbetalningar gång på gång skjutits upp. För de flesta jordbrukare är stöden helt avgörande för att ekonomiskt kunna klara sig.

 

Jordbrukarna har haft tålamod och varit tysta länge trots att problemen i landsbygdsverket hållit på redan en längre tid. Men just därför blev fredagens protest så massiv. En bonde berättade att han hade kört 800 km med sin traktor för att kunna vara med. Totalt var 600 traktorer på plats och producentorganisationerna MTK och SLC (dit ÅPF hör) krävde att landsbygdsverkets ledning byts ut.

 

Ovanför traktorerna cirklade en radiostyrd drönare som fotograferade. Någon konstaterade ironiskt att det antagligen är landsbygdsverkets drönare då de inte vågar komma hit. Verket står nämligen inte annars heller högt i kurs då det av många upplevs som både överbyråkratiskt och oflexibelt.

 

Statsminister Juha Sipiläs och jordbruksminister Kimmo Tiilikainens meddelande var därför välkommet. Jord- och skogsbruksministeriet går in och tar ledningen för verket samtidigt som de ansvariga för problemen med stödutbetalningarna byts ut. En hopslagning avlandsbygdsverket och livsmedelssäkerhetsverket Evira utreds också.

 

Man kan tycka att detta var det minsta regeringen kunde göra i denna situation, men åtgärderna är de facto ganska drastiska. Myndigheter borde i regel fungera självständigt. Det måste därför finnas starka skäl för politisk styrning, vilket det nu fanns då problemen varit så pass massiva att verket helt förlorat förtroendet i ögonen på den yrkeskår det finns till för att serva, jordbrukarna.

 

Branschen har det också i övrigt tufft med dålig lönsamhet. Det är inte enbart de försenade stöden som har skapet likviditetskrisen för många jordbrukare. Rysslandssanktionerna drabbar jordbrukarna oskäligt. Det är därför viktigt att EU, trots många andra stora frågor på agendan, hanterar den frågan. För det är inte rimligt att i huvudsak en yrkeskår ska få betala för sanktionerna. Vi måste alla vara med och dela. EUs jordbruksministrar möts idag i Bryssel.

 

En människa kan leva utan syre i några minuter, utan vatten några dagar och utan mat någon vecka. Utan jordbrukare, ingen mat på tallriken. Det är viktigt att situationen pålandsbygdsverket nu snabbt reds upp så att verket kan sköta sina uppgifter professionellt och utan förseningar, samtidigt som vi gör allt för att minska på onödig byråkrati för att underlätta för jordbrukarna. Vi kan också stöda våra jordbrukare, i denna tuffa tid, genom att i matbutiken göra medvetna val och köpa åländska råvaror och livsmedel. Det hjälper att hålla våra landskap öppna, det garanterar och många arbetsplatser och det är pengar som stannar på Åland och indirekt stöder både handel och servicebranscher. Hela Åland vinner på att vi sätter Åland på tallriken.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00