Svenska riksdagsgruppens utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken

24.02.2016 kl. 09:18



Undervisnings- och kulturministeriet ber om riksdagsgruppens utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken samt om lagar om ändring av 13 paragrafen i lagen om småbarnspedagogik och lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

Bakgrunden är att regeringen i maj 2015 presenterade sitt förhandlingsresultat gällande det strategiska regeringsprogrammet som förutsätter ändringar i klientavgifterna som uppbärs för småbarnspedagogiken. Enligt det strategiska regeringsprogrammets bilaga ska klientavgifterna ändras så att kommunernas avgiftsintäkter ökar med totalt 54 miljoner euro från år 2017. Regeringen har beslutat att genomföra ändringarna genom att bereda en ny lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken som avses träda i kraft den 1 augusti 2016.

 

Svenska riksdagsgruppen förstår att det finns ett tryck att höja klientavgifterna med tanke på målsättningen att balansera den offentliga ekonomin. Klientavgifterna får dock inte bli en lösryckt faktor, utan måste ses som en del av en större helhet. Då man tar ställning till att höja klientavgifterna måste man bedöma helhetseffekterna. Det är viktigt att utvärdera vilka olika effekter avgiftspolitiken har på småbarnspedagogiken. Särskilt bör man bedöma vilka konsekvenserna blir för utnyttjande av hemvårdsstödet och kvinnors sysselsättning.

 

Svenska riksdagsgruppen förutsätter att man noga utreder om klientavgifterna kan bli ett hinder för att kvinnor ska återvända till arbetslivet. Höjda klientavgifter riskerar att skapa nya inkomstfällor. Svenska riksdagsgruppen arbetar för ett jämställt arbetsliv och för att förbättra kvinnors sysselsättning. Vi vill också se en större jämställdhet förverkligad när det gäller ansvaret för föräldraskap. Därför är det av yttersta vikt att det görs en grundlig könskonsekvensbedömning när det gäller det aktuella lagförslaget.

 

Man bör även försäkra sig om att höjda klientavgifter inte får negativa effekter på barns deltagande i småbarnspedagogiken. Avgifterna får inte höja tröskeln för familjer att utnyttja småbarnspedagogiken som håller en erkänt hög nivå i Finland.

 

De föreslagna förändringarna bedöms innebära lättnader särskilt för lågavlönade ensamförsörjare med ett eller två barn. De föreslagna ändrade klientavgifterna anses sporra ensamförsörjare att ta emot jobb. Svenska riksdagsgruppen finner detta som ett steg i rätt riktning. Riksdagsgruppen stöder också att man har för avsikt att bevara nollbetalningsklassen för familjerna med de lägsta inkomsterna.

 

Uträkningar ger vid handen att föreslagna höjda klientavgifterna i första hand slås ut på de familjer som hör till den högsta betalningsklassen. För dem stiger avgifterna med 22 procent - det första barnets maximiavgift skulle stiga från 290 euro per månad till 354.

 

Noteras bör att redan som medelinkomsttagare kommer familjer in i den högsta betalningsklassen. I Helsingfors hör omkring var fjärde familj till den högsta kategorin. I Esbo är det hela 35 procent av familjerna som betalar den högsta dagvårdsavgiften, medan i Vanda är det 21,5 procent av familjerna.

 

Särskilt för familjer vars inkomster ligger nära den högsta inkomstklassens nedre gräns riskerar de kraftigt höjda avgifterna bli till stor ekonomisk belastning. Höjningen på hela 22 procent kan anses vara oskäligt hög för dessa familjer med begränsad betalningsförmåga.

 

I fall man utreder möjligheten att ta i bruk en ny högsta betalningsklass finns det skäl att särskilt granska hur och i vilken mån en mer graderad avgiftspolitik stärker dubbelprogressionen i samhällsekonomin. Svenska riksdagsgruppen anser att vårt skattesystem principiellt ska bygga på proportionell beskattning, men att progressionen primärt ska genomföras i inkomstbeskattningen och inte med serviceavgifterna.

 

 

 

UTLÅTANDETS CENTRALA INNEHÅLL:

 

a) Klientavgifterna får inte ses som en lösryckt faktor. Helheten ska utvärderas; hur höjningen av klientavgifterna påverkar hemvårdsstödet och kvinnors sysselsättning. Lagförslaget kräver en grundlig könskonsekvensbedömning.

 

b) Höjda klientavgifter tenderar skapa nya flitfällor. Innan lagförslaget kan godkännas måste dessa effekter vara utredda.

 

c) Positivt är att lagförslaget något underlättar ensamförsörjarnas situation och att nollavgiftsklassen kvarstår för familjerna med de lägsta inkomsterna.

 

d) I fall man i den fortsatta beredningen utreder möjligheten att ta i bruk en ny högsta betalningsklass bör man särskilt granska riskerna med att dubbelprogressionen förstärks.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00