Bondeprotest

12.03.2016 kl. 08:33
På fredagen deltog tusentals jordbrukare med hundratals traktorer i en marsch till Helsingfors och Senatstorget.

Det är den största bondedemonstrationen sedan 1999. Producentorganisationerna SLC och MTK står för arrangemangen men initiativet har kommit direkt från fältet. Krisen är djup och situationen är minst sagt kritisk. För många jordbrukare handlar det inte bara om att lönen för deras arbete uteblivit. Det finns många gårdar som gör ett förlustresultat som en följd av de oerhört låga producentpriserna och sjunkande och framskjutna stödbetalningar.

 

Inför demonstrationen har det förekommit en förekommit en del frågor både om det kloka i att demonstrera nu när arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om samhällsfördrag som ska förlänga arbetstiden och i praktiken sänka lönerna något via högre avgifter och minskad semesterpenning. För jordbrukets del talar vi ändå om en helt annan nivå på sänkt inkomstnivå. För hela sektorn säger forskningsinstitutet Luke att jordbruksinkomsten 2015 har sjunkit med 40 procent och för många gårdar är driften alltså olönsam.

 

Konsekvenserna av EU:s handelsbojkott mot Ryssland och de motsanktioner som följt dem har tyvärr landat i famnen på jordbrukarkåren. Det må vara hur befogat som helst att markera att EU inte omfattar Rysslands militära angrepp på Ukraina och annekteringen av Krim men slutresultatet får inte vara att en yrkeskår, bönderna, ensamma ska stå för hela notan. Jordbrukarkåren kräver att EU:s jordbruksministrar på sitt möte den inkommande veckan ska komma med ett nytt krispaket och fördela bördan rättvisare än idag.

 

Handeln med det två stora kedjorna i spetsen har också ett betydande ansvar för den uppkomna situationen. Den så kallade ”halpuuttaminen”-kampanjen som S-kedjan startade för ett år sedan har utan minsta tvivel sänkt producentpriserna. Med ett år bakom oss har vi nu facit. Trots att man både då kampanjen startade och nu hävdar att prissänkningarna tas från handelns egna marginaler talar boksluten ett annat språk. Handelns omsättning har visserligen minskat något men vinsterna har ökat. Samtidigt har inkomsterna i jordbruksledet minskat kraftigt.

 

Vi har alltså en situation där de finländska bönderna producerar världens bästa mat mätt i renhet, kvalitet och smak men får dumpningspriser för det. Det kommer inte att gå i längden. Samtidigt så plågas jordbrukarkåren av nitiska granskningar där små obetydliga fel, som en dags försening med att anmäla födseln av en kalv, kan bestraffas med sanktioner på tusentals euro. När landsbygdsverket Mavi inte får sina dataprogram att fungera så att jordbrukarnas stödbetalningar inte kommer i tid så ger de endast pressmeddelanden där de beklagar den uppkomna situationen. Bönderna mått är rågat. Nu måste det ske en förändring!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00