Bondeprotest

12.03.2016 kl. 08:33
På fredagen deltog tusentals jordbrukare med hundratals traktorer i en marsch till Helsingfors och Senatstorget.

Det är den största bondedemonstrationen sedan 1999. Producentorganisationerna SLC och MTK står för arrangemangen men initiativet har kommit direkt från fältet. Krisen är djup och situationen är minst sagt kritisk. För många jordbrukare handlar det inte bara om att lönen för deras arbete uteblivit. Det finns många gårdar som gör ett förlustresultat som en följd av de oerhört låga producentpriserna och sjunkande och framskjutna stödbetalningar.

 

Inför demonstrationen har det förekommit en förekommit en del frågor både om det kloka i att demonstrera nu när arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om samhällsfördrag som ska förlänga arbetstiden och i praktiken sänka lönerna något via högre avgifter och minskad semesterpenning. För jordbrukets del talar vi ändå om en helt annan nivå på sänkt inkomstnivå. För hela sektorn säger forskningsinstitutet Luke att jordbruksinkomsten 2015 har sjunkit med 40 procent och för många gårdar är driften alltså olönsam.

 

Konsekvenserna av EU:s handelsbojkott mot Ryssland och de motsanktioner som följt dem har tyvärr landat i famnen på jordbrukarkåren. Det må vara hur befogat som helst att markera att EU inte omfattar Rysslands militära angrepp på Ukraina och annekteringen av Krim men slutresultatet får inte vara att en yrkeskår, bönderna, ensamma ska stå för hela notan. Jordbrukarkåren kräver att EU:s jordbruksministrar på sitt möte den inkommande veckan ska komma med ett nytt krispaket och fördela bördan rättvisare än idag.

 

Handeln med det två stora kedjorna i spetsen har också ett betydande ansvar för den uppkomna situationen. Den så kallade ”halpuuttaminen”-kampanjen som S-kedjan startade för ett år sedan har utan minsta tvivel sänkt producentpriserna. Med ett år bakom oss har vi nu facit. Trots att man både då kampanjen startade och nu hävdar att prissänkningarna tas från handelns egna marginaler talar boksluten ett annat språk. Handelns omsättning har visserligen minskat något men vinsterna har ökat. Samtidigt har inkomsterna i jordbruksledet minskat kraftigt.

 

Vi har alltså en situation där de finländska bönderna producerar världens bästa mat mätt i renhet, kvalitet och smak men får dumpningspriser för det. Det kommer inte att gå i längden. Samtidigt så plågas jordbrukarkåren av nitiska granskningar där små obetydliga fel, som en dags försening med att anmäla födseln av en kalv, kan bestraffas med sanktioner på tusentals euro. När landsbygdsverket Mavi inte får sina dataprogram att fungera så att jordbrukarnas stödbetalningar inte kommer i tid så ger de endast pressmeddelanden där de beklagar den uppkomna situationen. Bönderna mått är rågat. Nu måste det ske en förändring!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30