Böndernas mått är rågat

06.03.2016 kl. 07:57
Böndernas mått är rågat. 2015 var det sämsta året ekonomiskt för jordbruket sedan EU-inträdet.

Marknadspriserna var så låga så skillnaden till föregående år uppgick till flera hundra miljoner euro. Dessutom försenades stödutbetalningen rejält, dels på grund av EU:s ändrade stödregler men i hög grad också på grund av Landsbygdsverket Mavis oförmåga att få sina dataprogram att fungera.

 

För gårdarna betyder det här i många fall ett inkomstbortfall på tiotusentals euro. Det betyder att ett stort antal bönder inte bara blev utan lön utan att resultatet var negativt, att gården helt enkelt gick med förlust. Inget av detta har minskat på den minutiösa granskningsrumban. Den bara växer. Konsekvenserna för små obetydliga fel är orimliga. Om anmälan om en kalvs födelse eller försäljningen av en tjur försenas med en dag över de stipulerade sju, får det omedelbart ekonomiska konsekvenser. Missar man flera under året så uppgår snabbt de indragna stöden och sanktionerna till tusentals eller tiotusentals euro. Detta för en försening på en endaste dag!

 

Däremot finns det inte till vare sig sanktioner eller konsekvenser när Mavi gång efter annan skjuter upp stödutbetalningarna. Det kommer bara beklaganden över dataproblem och underleverantörers oförmåga att leverera det de lovat inom utsatt tid. I Mavis årsbudget reserveras över 14 miljoner euro för utvecklandet av dataprogram och för ett drygt år sedan sköt dessutom riksdagen till 1 miljon euro för att garantera att stödutbetalningarna sker i tid. Ändå fungerar det inte.

 

Senaste vår öppnade det elektroniska stödansökningsprogrammet Vipu flera veckor försenat. Datatrafiken fungerade bristfälligt under hela ansökningstiden. Kontrollsystemet Vipu-rådgivaren som tidigare år hjälpt odlarna att se eventuella brister i stödansökan fungerade inte alls. Det kom alltså ingen varning om något kryss saknades i någon ruta. Konsekvensen av detta är att det i Österbotten finns ett tiotal bönder som blivit utan ett eller flera av de stöd de skulle vara berättigade till. Mavi beklagar och säger att odlaren inte kan får stöd hen inte sökt. Trots att det torde stå klart för alla att en elektronisk stödansökan inlämnas just för att söka stöd.

 

Det finns en gräns för hur mycket osmidiga myndigheter kan pimsa medborgarna. För bönderna del är den gränsen nådd. Fredagen 11.3 samlas de finländaska bönder till en demonstration i Helsingfors. Nu måste jord- och skogsbruksministern och regeringen ingripa. Lägg ner Mavi, flytta deras uppgift till kommunerna och ministeriet och låt bönderna utföra det som är vårt kall, att producera mat!

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35