Böndernas mått är rågat

06.03.2016 kl. 07:57
Böndernas mått är rågat. 2015 var det sämsta året ekonomiskt för jordbruket sedan EU-inträdet.

Marknadspriserna var så låga så skillnaden till föregående år uppgick till flera hundra miljoner euro. Dessutom försenades stödutbetalningen rejält, dels på grund av EU:s ändrade stödregler men i hög grad också på grund av Landsbygdsverket Mavis oförmåga att få sina dataprogram att fungera.

 

För gårdarna betyder det här i många fall ett inkomstbortfall på tiotusentals euro. Det betyder att ett stort antal bönder inte bara blev utan lön utan att resultatet var negativt, att gården helt enkelt gick med förlust. Inget av detta har minskat på den minutiösa granskningsrumban. Den bara växer. Konsekvenserna för små obetydliga fel är orimliga. Om anmälan om en kalvs födelse eller försäljningen av en tjur försenas med en dag över de stipulerade sju, får det omedelbart ekonomiska konsekvenser. Missar man flera under året så uppgår snabbt de indragna stöden och sanktionerna till tusentals eller tiotusentals euro. Detta för en försening på en endaste dag!

 

Däremot finns det inte till vare sig sanktioner eller konsekvenser när Mavi gång efter annan skjuter upp stödutbetalningarna. Det kommer bara beklaganden över dataproblem och underleverantörers oförmåga att leverera det de lovat inom utsatt tid. I Mavis årsbudget reserveras över 14 miljoner euro för utvecklandet av dataprogram och för ett drygt år sedan sköt dessutom riksdagen till 1 miljon euro för att garantera att stödutbetalningarna sker i tid. Ändå fungerar det inte.

 

Senaste vår öppnade det elektroniska stödansökningsprogrammet Vipu flera veckor försenat. Datatrafiken fungerade bristfälligt under hela ansökningstiden. Kontrollsystemet Vipu-rådgivaren som tidigare år hjälpt odlarna att se eventuella brister i stödansökan fungerade inte alls. Det kom alltså ingen varning om något kryss saknades i någon ruta. Konsekvensen av detta är att det i Österbotten finns ett tiotal bönder som blivit utan ett eller flera av de stöd de skulle vara berättigade till. Mavi beklagar och säger att odlaren inte kan får stöd hen inte sökt. Trots att det torde stå klart för alla att en elektronisk stödansökan inlämnas just för att söka stöd.

 

Det finns en gräns för hur mycket osmidiga myndigheter kan pimsa medborgarna. För bönderna del är den gränsen nådd. Fredagen 11.3 samlas de finländaska bönder till en demonstration i Helsingfors. Nu måste jord- och skogsbruksministern och regeringen ingripa. Lägg ner Mavi, flytta deras uppgift till kommunerna och ministeriet och låt bönderna utföra det som är vårt kall, att producera mat!

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30