Böndernas mått är rågat

06.03.2016 kl. 07:57
Böndernas mått är rågat. 2015 var det sämsta året ekonomiskt för jordbruket sedan EU-inträdet.

Marknadspriserna var så låga så skillnaden till föregående år uppgick till flera hundra miljoner euro. Dessutom försenades stödutbetalningen rejält, dels på grund av EU:s ändrade stödregler men i hög grad också på grund av Landsbygdsverket Mavis oförmåga att få sina dataprogram att fungera.

 

För gårdarna betyder det här i många fall ett inkomstbortfall på tiotusentals euro. Det betyder att ett stort antal bönder inte bara blev utan lön utan att resultatet var negativt, att gården helt enkelt gick med förlust. Inget av detta har minskat på den minutiösa granskningsrumban. Den bara växer. Konsekvenserna för små obetydliga fel är orimliga. Om anmälan om en kalvs födelse eller försäljningen av en tjur försenas med en dag över de stipulerade sju, får det omedelbart ekonomiska konsekvenser. Missar man flera under året så uppgår snabbt de indragna stöden och sanktionerna till tusentals eller tiotusentals euro. Detta för en försening på en endaste dag!

 

Däremot finns det inte till vare sig sanktioner eller konsekvenser när Mavi gång efter annan skjuter upp stödutbetalningarna. Det kommer bara beklaganden över dataproblem och underleverantörers oförmåga att leverera det de lovat inom utsatt tid. I Mavis årsbudget reserveras över 14 miljoner euro för utvecklandet av dataprogram och för ett drygt år sedan sköt dessutom riksdagen till 1 miljon euro för att garantera att stödutbetalningarna sker i tid. Ändå fungerar det inte.

 

Senaste vår öppnade det elektroniska stödansökningsprogrammet Vipu flera veckor försenat. Datatrafiken fungerade bristfälligt under hela ansökningstiden. Kontrollsystemet Vipu-rådgivaren som tidigare år hjälpt odlarna att se eventuella brister i stödansökan fungerade inte alls. Det kom alltså ingen varning om något kryss saknades i någon ruta. Konsekvensen av detta är att det i Österbotten finns ett tiotal bönder som blivit utan ett eller flera av de stöd de skulle vara berättigade till. Mavi beklagar och säger att odlaren inte kan får stöd hen inte sökt. Trots att det torde stå klart för alla att en elektronisk stödansökan inlämnas just för att söka stöd.

 

Det finns en gräns för hur mycket osmidiga myndigheter kan pimsa medborgarna. För bönderna del är den gränsen nådd. Fredagen 11.3 samlas de finländaska bönder till en demonstration i Helsingfors. Nu måste jord- och skogsbruksministern och regeringen ingripa. Lägg ner Mavi, flytta deras uppgift till kommunerna och ministeriet och låt bönderna utföra det som är vårt kall, att producera mat!

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15