Våld i närrelationer kan förebyggas

08.03.2016 kl. 08:00



I 110 år har kvinnor såsom män kunnat delta i politiska val och redan de första kvinnliga ledamöterna i Finlands riksdag såg behoven av service för utsatta kvinnor och barn

Tyvärr tog det tiotals år förrän de första hemmen för unga ensamma mödrar grundades av frivilliga kvinnor i de större städerna. Att tala om våldet i hemmen var länge tabu och ansågs vara en privat angelägenhet.

Tyvärr är våld mot kvinnor i närrelationer eller s.k. familjevåld aktuellt ännu idag för allt för många kvinnor såväl i Finland som överallt i världen. Nya undersökningar av EU:s grundrättighetsbyrå visar att över 30 % av kvinnorna upplevt våld från sin partner i Finland. Vi ligger på EU toppnivå tillsammans med Danmark och Lettland. I Danmark och Finland är tröskeln för att polisanmäla våld från sin man dessutom särskilt hög. Våld mot män har också ökat under 2000-talet, men en överväldigande majoritet (86 %) av alla offer är kvinnor.

Våld mot kvinnor betecknas som en människorättskränkning därför att kvinnor utsätts för våld just för att de är kvinnor och befinner sig i en svagare maktställning. Våldet leder till mycket lidande för de drabbade kvinnorna och deras barn. Pojkar och flickor som bevittnat våld mot sina mödrar riskerar att drabbas av dess konsekvenser även långt senare i sina liv. Våldet har även betydande ekonomiska konsekvenser. Enligt forskning från EIGE, EU:s jämställdhetsinstitution, bedöms kostnaderna för samhället som förorsakas av våld mot kvinnor för Finlands del till en miljard euro. EIGE bedömer att investering i service för att lindra skadorna för offren och bryta våldscirkeln skulle utgöra endast 3 % av kostnaderna som förorsakas av våldet i parrelationer.

I augusti förra året trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den s.k. Istanbulkonventionen ikraft. Istanbulkonventionen är särskilt viktig i och med att den är det första juridiskt bindande europeiska instrumentet som förpliktigar stater att vidta åtgärder för att skydda kvinnor och flickor från våld, hjälpa offren och bestraffa gärningsmännen.

Dessutom bekräftas förpliktelsen att utrota alla former av diskriminering av kvinnor och att aktivt eftersträva verklig jämlikhet mellan män och kvinnor. En av konventionens viktigaste budskap är att kultur, religion, tradition eller så kallad heder aldrig kan betraktas som ett rättfärdigande av våld. 

Från och med början av 2015 har staten ansvaret för finansieringen av de drygt 20 skyddshemmen i landet. Det betyder att staten har ansvar för att de drygt 120 platser som finns runtom i landet har en tillräcklig och långsiktig finansiering. Behovet är ändå större, Finland behöver drygt 500 platser.  I huvudstadsregionen är skyddshemmen fullsatta och på många orter är avstånden till närmaste skyddshem alldeles för långa. Men det är viktigt att veta att man kan kontakta skyddshemmet utan remiss, kostnadsfritt idag.   Ingen skall behöva klara sig ensam eller stanna i en våldsam relation.  En dygnet runt  hjälptelefon måste med det snaraste inrättas.

Det är också viktigt är att olika personalgrupper kan identifiera familjevåld. Vi behöver utbilda personal att hjälpa ungdomar, barn och unga beväringar i jämlika relationer och jämställdhet.  Barn som upplever våld i hemmen är en speciellt utsatt grupp och måste också få hjälp och stöd.

Kvinnorna i Riksdagen har genom åren tillsammans lyft frågor som gäller kvinnors frihet och rättigheter på den politiska agendan. Fortfarande ser det ut som om dessa frågor inte prioriteras i de beslut som tas av regering och riksdag idag.  Vi får fortfarande kämpa för att kvinnor skall ha lika inflytande och lika representation.  Men frågan om att förebygga våld mot kvinnor och familjevåld är inte en fråga bara för kvinnorna. För en ändring krävs det att även män förbinder sig att arbeta för jämställdhet och mot våld mot kvinnor. Våldet mot kvinnor måste stoppas.

Regeringen bör nu bevisa att den tänker utveckla servicen och påverka attityderna genom konkreta satsningar.

 

Anna-Maja Henriksson

Riksdagsledamot

 

Eva Biaudet

Riksdagsledamot

 

Mikaela Nylander

Riksdagsledamot

 

E. Biaudet, A-M Henriksson, M.Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45