Våld i närrelationer kan förebyggas

08.03.2016 kl. 08:00



I 110 år har kvinnor såsom män kunnat delta i politiska val och redan de första kvinnliga ledamöterna i Finlands riksdag såg behoven av service för utsatta kvinnor och barn

Tyvärr tog det tiotals år förrän de första hemmen för unga ensamma mödrar grundades av frivilliga kvinnor i de större städerna. Att tala om våldet i hemmen var länge tabu och ansågs vara en privat angelägenhet.

Tyvärr är våld mot kvinnor i närrelationer eller s.k. familjevåld aktuellt ännu idag för allt för många kvinnor såväl i Finland som överallt i världen. Nya undersökningar av EU:s grundrättighetsbyrå visar att över 30 % av kvinnorna upplevt våld från sin partner i Finland. Vi ligger på EU toppnivå tillsammans med Danmark och Lettland. I Danmark och Finland är tröskeln för att polisanmäla våld från sin man dessutom särskilt hög. Våld mot män har också ökat under 2000-talet, men en överväldigande majoritet (86 %) av alla offer är kvinnor.

Våld mot kvinnor betecknas som en människorättskränkning därför att kvinnor utsätts för våld just för att de är kvinnor och befinner sig i en svagare maktställning. Våldet leder till mycket lidande för de drabbade kvinnorna och deras barn. Pojkar och flickor som bevittnat våld mot sina mödrar riskerar att drabbas av dess konsekvenser även långt senare i sina liv. Våldet har även betydande ekonomiska konsekvenser. Enligt forskning från EIGE, EU:s jämställdhetsinstitution, bedöms kostnaderna för samhället som förorsakas av våld mot kvinnor för Finlands del till en miljard euro. EIGE bedömer att investering i service för att lindra skadorna för offren och bryta våldscirkeln skulle utgöra endast 3 % av kostnaderna som förorsakas av våldet i parrelationer.

I augusti förra året trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den s.k. Istanbulkonventionen ikraft. Istanbulkonventionen är särskilt viktig i och med att den är det första juridiskt bindande europeiska instrumentet som förpliktigar stater att vidta åtgärder för att skydda kvinnor och flickor från våld, hjälpa offren och bestraffa gärningsmännen.

Dessutom bekräftas förpliktelsen att utrota alla former av diskriminering av kvinnor och att aktivt eftersträva verklig jämlikhet mellan män och kvinnor. En av konventionens viktigaste budskap är att kultur, religion, tradition eller så kallad heder aldrig kan betraktas som ett rättfärdigande av våld. 

Från och med början av 2015 har staten ansvaret för finansieringen av de drygt 20 skyddshemmen i landet. Det betyder att staten har ansvar för att de drygt 120 platser som finns runtom i landet har en tillräcklig och långsiktig finansiering. Behovet är ändå större, Finland behöver drygt 500 platser.  I huvudstadsregionen är skyddshemmen fullsatta och på många orter är avstånden till närmaste skyddshem alldeles för långa. Men det är viktigt att veta att man kan kontakta skyddshemmet utan remiss, kostnadsfritt idag.   Ingen skall behöva klara sig ensam eller stanna i en våldsam relation.  En dygnet runt  hjälptelefon måste med det snaraste inrättas.

Det är också viktigt är att olika personalgrupper kan identifiera familjevåld. Vi behöver utbilda personal att hjälpa ungdomar, barn och unga beväringar i jämlika relationer och jämställdhet.  Barn som upplever våld i hemmen är en speciellt utsatt grupp och måste också få hjälp och stöd.

Kvinnorna i Riksdagen har genom åren tillsammans lyft frågor som gäller kvinnors frihet och rättigheter på den politiska agendan. Fortfarande ser det ut som om dessa frågor inte prioriteras i de beslut som tas av regering och riksdag idag.  Vi får fortfarande kämpa för att kvinnor skall ha lika inflytande och lika representation.  Men frågan om att förebygga våld mot kvinnor och familjevåld är inte en fråga bara för kvinnorna. För en ändring krävs det att även män förbinder sig att arbeta för jämställdhet och mot våld mot kvinnor. Våldet mot kvinnor måste stoppas.

Regeringen bör nu bevisa att den tänker utveckla servicen och påverka attityderna genom konkreta satsningar.

 

Anna-Maja Henriksson

Riksdagsledamot

 

Eva Biaudet

Riksdagsledamot

 

Mikaela Nylander

Riksdagsledamot

 

E. Biaudet, A-M Henriksson, M.Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15