Tyvärr tog det tiotals år förrän de första hemmen för unga ensamma mödrar grundades av frivilliga kvinnor i de större städerna. Att tala om våldet i hemmen var länge tabu och ansågs vara en privat angelägenhet.
Tyvärr är våld mot kvinnor i närrelationer eller s.k. familjevåld aktuellt ännu idag för allt för många kvinnor såväl i Finland som överallt i världen. Nya undersökningar av EU:s grundrättighetsbyrå visar att över 30 % av kvinnorna upplevt våld från sin partner i Finland. Vi ligger på EU toppnivå tillsammans med Danmark och Lettland. I Danmark och Finland är tröskeln för att polisanmäla våld från sin man dessutom särskilt hög. Våld mot män har också ökat under 2000-talet, men en överväldigande majoritet (86 %) av alla offer är kvinnor.
Våld mot kvinnor betecknas som en människorättskränkning därför att kvinnor utsätts för våld just för att de är kvinnor och befinner sig i en svagare maktställning. Våldet leder till mycket lidande för de drabbade kvinnorna och deras barn. Pojkar och flickor som bevittnat våld mot sina mödrar riskerar att drabbas av dess konsekvenser även långt senare i sina liv. Våldet har även betydande ekonomiska konsekvenser. Enligt forskning från EIGE, EU:s jämställdhetsinstitution, bedöms kostnaderna för samhället som förorsakas av våld mot kvinnor för Finlands del till en miljard euro. EIGE bedömer att investering i service för att lindra skadorna för offren och bryta våldscirkeln skulle utgöra endast 3 % av kostnaderna som förorsakas av våldet i parrelationer.
I augusti förra året trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den s.k. Istanbulkonventionen ikraft. Istanbulkonventionen är särskilt viktig i och med att den är det första juridiskt bindande europeiska instrumentet som förpliktigar stater att vidta åtgärder för att skydda kvinnor och flickor från våld, hjälpa offren och bestraffa gärningsmännen.
Dessutom bekräftas förpliktelsen att utrota alla former av diskriminering av kvinnor och att aktivt eftersträva verklig jämlikhet mellan män och kvinnor. En av konventionens viktigaste budskap är att kultur, religion, tradition eller så kallad heder aldrig kan betraktas som ett rättfärdigande av våld.
Från och med början av 2015 har staten ansvaret för finansieringen av de drygt 20 skyddshemmen i landet. Det betyder att staten har ansvar för att de drygt 120 platser som finns runtom i landet har en tillräcklig och långsiktig finansiering. Behovet är ändå större, Finland behöver drygt 500 platser. I huvudstadsregionen är skyddshemmen fullsatta och på många orter är avstånden till närmaste skyddshem alldeles för långa. Men det är viktigt att veta att man kan kontakta skyddshemmet utan remiss, kostnadsfritt idag. Ingen skall behöva klara sig ensam eller stanna i en våldsam relation. En dygnet runt hjälptelefon måste med det snaraste inrättas.
Det är också viktigt är att olika personalgrupper kan identifiera familjevåld. Vi behöver utbilda personal att hjälpa ungdomar, barn och unga beväringar i jämlika relationer och jämställdhet. Barn som upplever våld i hemmen är en speciellt utsatt grupp och måste också få hjälp och stöd.
Kvinnorna i Riksdagen har genom åren tillsammans lyft frågor som gäller kvinnors frihet och rättigheter på den politiska agendan. Fortfarande ser det ut som om dessa frågor inte prioriteras i de beslut som tas av regering och riksdag idag. Vi får fortfarande kämpa för att kvinnor skall ha lika inflytande och lika representation. Men frågan om att förebygga våld mot kvinnor och familjevåld är inte en fråga bara för kvinnorna. För en ändring krävs det att även män förbinder sig att arbeta för jämställdhet och mot våld mot kvinnor. Våldet mot kvinnor måste stoppas.
Regeringen bör nu bevisa att den tänker utveckla servicen och påverka attityderna genom konkreta satsningar.
Anna-Maja Henriksson
Riksdagsledamot
Eva Biaudet
Riksdagsledamot
Mikaela Nylander
Riksdagsledamot
