Straffa inte studerandena!

06.03.2016 kl. 12:00
Regeringens utbildningspolitiska linje är synnerligen oroväckande

Man har skurit hundratals miljoner i universitetens finansiering och nu planeras också en kraftig sänkning av studiestödet. Nyckeln till Finlands framgång har länge varit en kvalitativ utbildning inklusive satsning på forskning och innovationer. En välutbildad befolkning har varit vårt trumfkort. Det borde det också vara framöver. Det behövs en fortsatt satsning på kunskaps-Finland för att ta oss ur den ekonomiska kris vi är i för tillfället. Enbart ett samhällsfördrag räcker inte.  Men regeringen ser ut att välja en annan väg. Nu är det studerandenas tur att få smaka på besk SSS-medicin.

 

 I den rapport om studiestödssystemet som professor Roope Uusitalo överräckte till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen i veckan föreslås en kraftig nedskärning av högskolestuderandenas studiestöd. Studiepenningen föreslås sänkas från 336 euro till 250 euro per månad, maximiantalet studiestödsmånader skall minskas och att statsgarantin för lån skall höjas. Parallellt med detta skall kraven på framsteg i studierna bli strängare. Man vill med andra ord, att våra studerande skall bli färdiga snabbare och att de därtill skall finansiera allt mera av sina studier med lån. Det handlar dessvärre om mycket piska och väldigt lite morot. Att skära studiepenningen med hela 28 procent skulle naturligtvis inverka negativt på de studerandes vardag. Speciellt i huvudstadsregionen är hyrorna så höga att hela studiestödet inklusive bostadsbidrag redan idag går till att betala hyran. Till mat och normala levnadskostnader blir inte många cent över.

 

Den modell som Uusitalo föreslår skulle försätta våra ungdomar i en mycket ojämlik situation. Möjligheten att skaffa sig en utbildning ska inte vara beroende av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund! Fastän studiestödet i dagens läge inte är högt ger det ändå unga en möjlighet att skaffa sig en utbildning och på samma gång även skapa en god grund för sin framtid. Vi måste eftersträva jämlika möjligheter för våra unga, istället för att öka klyftorna mellan dem.

 

Regeringen har också som mål att förkorta studietiden. Jag tvivlar på att den modell som utredningsmannen föreslår skulle ha önskad effekt. Varför? Jo, för då man skär i studerandes grundtrygghet blir de tvungna att jobba allt mer vid sidan om studierna för att kunna säkra sin utkomst. Att ta lån är inte attraktivt fastän räntorna är låga eftersom vi är i ett läge där arbetsmarknaden känns mycket osäker. Arbetslösheten har också ökat bland högutbildade och det är självklart att många unga känner en oro. Det upplevs lätt som en stor risk att skuldsätta sig.

 

Det finns alltså en uppenbar risk för att regeringen väljer att underlätta statens egen lånebörda genom att tvinga de unga att skuldsätta sig allt mer. Inför riksdagsvalet lät det annorlunda. Då bedyrade såväl Samlingspartiet som Centern att man inte skulle spara mera på utbildningen eller skära i studiestödet.

 

Det nuvarande systemet är inte perfekt, och på sikt behöver det säkert förnyas så att det bättre möjliggör heltidsstudier och innehåller fler sporrande element. Ett system som bygger på allas jämlika möjligheter. En klok regering sätter tummen ner för Uusitalos modell.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00