Hoten mot Borgå sjukhus gäller inte bara förlossningarna

04.03.2016 kl. 14:31
Ordförande för nämnden för Borgå sjukvårdsområde Perttu Tuomaala konstaterar i fredagens Uusimaa att förlossningsavdelningen vid Borgå sjukhus nu verkligen är hotad

Ordförande för nämnden för Borgå sjukvårdsområde Perttu Tuomaala konstaterar i fredagens Uusimaa att förlossningsavdelningen vid Borgå sjukhus nu verkligen är hotad. Detta stämmer, men de verkliga hoten är fler än så, konstaterar riksdagsledamot och Borgå stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander.

 

Omsorgsminister Juha Rehula meddelade på torsdagen på riksdagens frågetimme att lagstiftningen också i övrigt kommer att skärpas. Detta betyder i klartext att jourförordningen och annan lagstiftning kommer att skärpas på ett sätt som gör att verksamheten vid mindre sjukhus kommer att förändras en hel del, säger Nylander.

 

Det här innebär att det inte enbart är kravet på 1000 förlossningar per år som utgör ett reellt hot mot Borgå sjukhus. Regeringen planerar att skärpa också övriga krav på ett sätt som stympar sjukhus som är i Borgå sjukhus storleksklass. De planerade lag- och förordningsändringarna kommer att gå på remissrunda ännu under våren. Regeringen kommer att skärpa lagstiftningen oberoende av hur vårdreformen framskrider. Det är alltså inte de planerade självstyrande områdena eller landskapen som kommer att fatta beslut om vilken verksamhet som bedrivs på olika sjukhus, utan regeringen kommer att fatta de här besluten före själva reformen, förundrar sig Nylander.

 

Hoten mot Borgå sjukhus kommer alltså inte att handla enbart om kravet på 1000 förlossningar per år. Den skärpta lagstiftning som regeringen planerar kommer säkert att innehålla flera punkter som omöjliggör vissa funktioner på Borgå sjukhus. Det är nu dags för regeringen att tala klarspråk om skärpningarna av lagstiftningen så att vi vet vilka de faktiska möjligheterna för Borgå sjukhus är i framtiden, kräver Nylander. Bollen ligger nu hos regeringen.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00