Hoten mot Borgå sjukhus gäller inte bara förlossningarna

04.03.2016 kl. 14:31
Ordförande för nämnden för Borgå sjukvårdsområde Perttu Tuomaala konstaterar i fredagens Uusimaa att förlossningsavdelningen vid Borgå sjukhus nu verkligen är hotad

Ordförande för nämnden för Borgå sjukvårdsområde Perttu Tuomaala konstaterar i fredagens Uusimaa att förlossningsavdelningen vid Borgå sjukhus nu verkligen är hotad. Detta stämmer, men de verkliga hoten är fler än så, konstaterar riksdagsledamot och Borgå stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander.

 

Omsorgsminister Juha Rehula meddelade på torsdagen på riksdagens frågetimme att lagstiftningen också i övrigt kommer att skärpas. Detta betyder i klartext att jourförordningen och annan lagstiftning kommer att skärpas på ett sätt som gör att verksamheten vid mindre sjukhus kommer att förändras en hel del, säger Nylander.

 

Det här innebär att det inte enbart är kravet på 1000 förlossningar per år som utgör ett reellt hot mot Borgå sjukhus. Regeringen planerar att skärpa också övriga krav på ett sätt som stympar sjukhus som är i Borgå sjukhus storleksklass. De planerade lag- och förordningsändringarna kommer att gå på remissrunda ännu under våren. Regeringen kommer att skärpa lagstiftningen oberoende av hur vårdreformen framskrider. Det är alltså inte de planerade självstyrande områdena eller landskapen som kommer att fatta beslut om vilken verksamhet som bedrivs på olika sjukhus, utan regeringen kommer att fatta de här besluten före själva reformen, förundrar sig Nylander.

 

Hoten mot Borgå sjukhus kommer alltså inte att handla enbart om kravet på 1000 förlossningar per år. Den skärpta lagstiftning som regeringen planerar kommer säkert att innehålla flera punkter som omöjliggör vissa funktioner på Borgå sjukhus. Det är nu dags för regeringen att tala klarspråk om skärpningarna av lagstiftningen så att vi vet vilka de faktiska möjligheterna för Borgå sjukhus är i framtiden, kräver Nylander. Bollen ligger nu hos regeringen.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30