Hoten mot Borgå sjukhus gäller inte bara förlossningarna

04.03.2016 kl. 14:31
Ordförande för nämnden för Borgå sjukvårdsområde Perttu Tuomaala konstaterar i fredagens Uusimaa att förlossningsavdelningen vid Borgå sjukhus nu verkligen är hotad

Ordförande för nämnden för Borgå sjukvårdsområde Perttu Tuomaala konstaterar i fredagens Uusimaa att förlossningsavdelningen vid Borgå sjukhus nu verkligen är hotad. Detta stämmer, men de verkliga hoten är fler än så, konstaterar riksdagsledamot och Borgå stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander.

 

Omsorgsminister Juha Rehula meddelade på torsdagen på riksdagens frågetimme att lagstiftningen också i övrigt kommer att skärpas. Detta betyder i klartext att jourförordningen och annan lagstiftning kommer att skärpas på ett sätt som gör att verksamheten vid mindre sjukhus kommer att förändras en hel del, säger Nylander.

 

Det här innebär att det inte enbart är kravet på 1000 förlossningar per år som utgör ett reellt hot mot Borgå sjukhus. Regeringen planerar att skärpa också övriga krav på ett sätt som stympar sjukhus som är i Borgå sjukhus storleksklass. De planerade lag- och förordningsändringarna kommer att gå på remissrunda ännu under våren. Regeringen kommer att skärpa lagstiftningen oberoende av hur vårdreformen framskrider. Det är alltså inte de planerade självstyrande områdena eller landskapen som kommer att fatta beslut om vilken verksamhet som bedrivs på olika sjukhus, utan regeringen kommer att fatta de här besluten före själva reformen, förundrar sig Nylander.

 

Hoten mot Borgå sjukhus kommer alltså inte att handla enbart om kravet på 1000 förlossningar per år. Den skärpta lagstiftning som regeringen planerar kommer säkert att innehålla flera punkter som omöjliggör vissa funktioner på Borgå sjukhus. Det är nu dags för regeringen att tala klarspråk om skärpningarna av lagstiftningen så att vi vet vilka de faktiska möjligheterna för Borgå sjukhus är i framtiden, kräver Nylander. Bollen ligger nu hos regeringen.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15