Rasera inte studiestödet!

01.03.2016 kl. 15:30
Satsning på utbildning gagnar hela samhället och är viktigt för innovationer och den ekonomiska tillväxten. Endast genom utbildning kan Finland behålla sin konkurrenskraft, glömmer regeringen bort detta, undrar riksdagsledamot Mikaela Nylander.

Nylander efterlyser morot istället för käppar för att snabba på studietakten. Studiestödet borde vara på en sådan nivå att den möjliggör heltidsstudier utan orimlig låntagning för studerande. Studerande som vill jobba vid sidan av studierna ska inte heller straffas för detta. Unga som förutom en examen också har arbetserfarenhet i bakfickan har en klar fördel på arbetsmarknaden.

 

Rätten att studera oberoende familjens socio-ekonomiska ställning har länge varit en grundläggande princip inom utbildningen. Rapporten av utredningsman professor Roope Uusitalo föreslår att man frångår denna princip. Reformer inom studiestödet är nödvändiga, men de får inte rasera allas jämlika möjligheter att studera oberoende familjens socio-ekonomiska ställning. Nu behövs långsiktiga och välmotiverade beslut, säger Nylander.

 

Då regeringen fattar beslut om stora reformer som denna är det av yttersta vikt att också utreda effekterna av det som föreslås, fastslår Nylander.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00