Regeringen får inte nöja sig med en urvattnad lösning

29.02.2016 kl. 18:00
Carl Haglund, partiordförande för Svenska folkpartiet (SFP), välkomnar att arbetsmarknadsparterna nått ett förhandlingsresultat. Han ifrågasätter dock om överenskommelsen är tillräcklig ambitiös, speciellt vad beträffar lokala avtalen.

- Det viktigaste i vår rådande ekonomi borde vara jobben och en fungerande kultur med lokala avtal. Jag kväver därför att regeringen inte accepterar den urvattnade lösningen som idag presenterades gällande lokala avtalen, säger partiordförande och riksdagsledamot Carl Haglund.

- Det är beklagligt och oroväckande att skrivelsen om de lokala avtalen är så vag och det är uppenbart att det lokala och företagarperspektivet totalt saknats i förhandlingarna. Lokala avtal ger ekonomin bättre flexibilitet, möjligheter för små- och medelstora företag och är en av nyckelfaktorerna som stöder en ökad sysselsättning. I SFP har vi alltid betonat betydelsen av lokala avtal just av dessa orsaker, konstaterar Haglund.

- En överenskommelse mellan arbetsmarknadsparterna och regeringen är däremot på det stora hela att föredra framom en framtid av oklarhet, stridigheter och strejker. Överenskommelsen är mer rättvis och i större grad könsneutral i jämförelse med regeringens föreslagna lagändringar. Detta innebär att vi är en god bit på vägen trots att man ändå inte nått målet, säger Haglund.

Överenskommelsens centrala frågor gäller bland annat förlängning av arbetstiden, en sänkning av den offentliga sektorns semesterersättning, en höjning av socialskyddsavgifter och utvidgade lokala avtal. I skrivelsen om lokala avtalen har flexibilitet gällande lön och arbetstid ändå utebli.

- Överenskommelsens förslag på höjda socialskyddsavgifter för arbetstagaren skär i finländarnas köpkraft och regeringens löfte om att komma emot med inkomstskattesänkningarna på totalt en miljard är därför ett måste, säger Haglund.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00