Anna-Maja Henriksson sågar Uusitalos studiestödsutredning

01.03.2016 kl. 13:55
Det är förkastligt att man försöker stävja statens skuldsättning genom att skuldsätta studerande.

- Det är förkastligt att man försöker stävja statens skuldsättning genom att skuldsätta studerande. Vi vet redan från tidigare att högskoleutbildning går i arv. Tack vare det studiepenningsbetonade studiestödet har allt flera ungdomar från icke högskoleutbildade familjer sökt sig till högskolestudier.  Uusitalos lånemodell skulle sätta ungdomar i en mycket ojämlik situation p.g.a. deras socioekonomiska bakgrund. En sådan utveckling är inte önskvärd. Vi måste eftersträva jämlika möjligheter, istället för att öka klyftorna mellan våra ungdomar, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

Utredningsman, professor Roope Uusitalo lämnade idag in sin utredning om alternativen för ett förnyat studiestöd för högskolestuderande åt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen. Uusitalo föreslår bl.a. att studiepenningen sänks till 250,28 euro per månad, att maximiantalet studiestödsmånader minskas, att kraven på framsteg i studierna höjs och att statsgarantin för studielånet höjs.

- Jag tror inte att Uusitalos modell skulle leda till att studerande utexamineras snabbare. Tvärtom leder en nedskärning av studiepenningen lätt till att studerande är tvungna att arbeta allt mera för att säkra sin utkomst. Att ta lån är inte attraktivt i ett läge där högskoleutbildades arbetslöshet ökar och framtidsutsikterna är osäkra, säger Henriksson.

- Jag hade verkligen hoppats att åtminstone Samlingspartiet och Centern skulle i regeringen stå upp för bildningssamhället. Tyvärr visar bådas agerande att festtal och inför val givna utbildningslöften inte är förankrade i verkligheten, konstaterar Henriksson.
Henriksson anser att studiestödssystemet borde förnyas med eftertanke och inte genom hastverk.

- Det har gjorts ett flertal ändringar i studiestödet under de senaste åren. Konsekvenserna av dessa ändringar borde nu bedömas ordentligt. Därefter kan man vid behov starta en ny beredning med bred förankring för att hitta alternativa modeller. Det nuvarande systemet är inte perfekt, och på lång sikt bör det säkert förnyas, så att det bättre möjliggör heltidsstudier, avslutar Henriksson.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35