Anna-Maja Henriksson sågar Uusitalos studiestödsutredning
01.03.2016 kl. 13:55
Det är förkastligt att man försöker stävja statens skuldsättning genom att skuldsätta studerande.
- Det är förkastligt att man försöker stävja statens skuldsättning genom att skuldsätta studerande. Vi vet redan från tidigare att högskoleutbildning går i arv. Tack vare det studiepenningsbetonade studiestödet har allt flera ungdomar från icke högskoleutbildade familjer sökt sig till högskolestudier. Uusitalos lånemodell skulle sätta ungdomar i en mycket ojämlik situation p.g.a. deras socioekonomiska bakgrund. En sådan utveckling är inte önskvärd. Vi måste eftersträva jämlika möjligheter, istället för att öka klyftorna mellan våra ungdomar, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.
Utredningsman, professor Roope Uusitalo lämnade idag in sin utredning om alternativen för ett förnyat studiestöd för högskolestuderande åt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen. Uusitalo föreslår bl.a. att studiepenningen sänks till 250,28 euro per månad, att maximiantalet studiestödsmånader minskas, att kraven på framsteg i studierna höjs och att statsgarantin för studielånet höjs.
- Jag tror inte att Uusitalos modell skulle leda till att studerande utexamineras snabbare. Tvärtom leder en nedskärning av studiepenningen lätt till att studerande är tvungna att arbeta allt mera för att säkra sin utkomst. Att ta lån är inte attraktivt i ett läge där högskoleutbildades arbetslöshet ökar och framtidsutsikterna är osäkra, säger Henriksson.
- Jag hade verkligen hoppats att åtminstone Samlingspartiet och Centern skulle i regeringen stå upp för bildningssamhället. Tyvärr visar bådas agerande att festtal och inför val givna utbildningslöften inte är förankrade i verkligheten, konstaterar Henriksson.
Henriksson anser att studiestödssystemet borde förnyas med eftertanke och inte genom hastverk.
- Det har gjorts ett flertal ändringar i studiestödet under de senaste åren. Konsekvenserna av dessa ändringar borde nu bedömas ordentligt. Därefter kan man vid behov starta en ny beredning med bred förankring för att hitta alternativa modeller. Det nuvarande systemet är inte perfekt, och på lång sikt bör det säkert förnyas, så att det bättre möjliggör heltidsstudier, avslutar Henriksson.
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
