Riksdagens två officiella språk

29.02.2016 kl. 13:20
I torsdags besökte Sveriges riksdags talman Urban Ahlin Finlands riksdag och talman Maria Lohela

Med i delegationen från Sverige var också Sveriges riksdags utrikesutskott som tillsammans med Finlands riksdags utrikesutskott ordande en gemensam rundbabordsdiskussion i samarbete med bl.a. utrikesministeriet och Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och Finland. Då Svenska riksdagsgruppens medlem i utrikesutskottet Stefan Wallin fick programmet för diskussionen förundrades han över att språket för diskussionen skulle var engelska. Med representanter från Sverige brukar man alltid tala riksdagens andra officiella språk, och det är inte engelska.

 

Från talmanskansliets sida meddelade man att talmannen beslutat att språket skulle vara engelska (eftersom alla inte förstod svenska). Men i sådana fall brukar protokollet vara att ordna simultantolkning. För ett par veckor sedan var jag med om ett möte med Europaparlamentets transportutskott där det ordnades simultantolkning mellan engelska och finska eftersom alla inte talar en perfekt engelska. Därför är det lite tragikomiskt att man bara ett par veckor senare väljer att ordna en diskussion enbart på engelska – med svenskspråkiga. Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland lär till och med ha erbjudit sig att organiserat – och betalat för simultantolkningen, trots att riksdagen ju har egna tolkar. Men, det tackade man nej till eftersom det här nu handlade om politik – inte om vad som praktiskt var mest lämpligt. Det är sorgligt om politiken också börjar ta överhanden från arbetsordningar och protokoll.

 

Hittills har den sannfinländska talmannen Maria Lohela skött sitt ämbete på ett oklanderligt sätt. Hon har till och med tagit svenskatimmar och då hon besökt Svenska riksdagsgruppen har hon alltid börjat på svenska.

 

Men, Sveriges utrikesutskotts besök och mötet med den svenska kollegan var så formellt att det enkelt kunde exploateras för politiska ändamål och manifestera att det är nya tider som gäller. Man ville visa att det officiella Finland nu blivit mer finskt och att bad english föredras framom det andra officiella.

 

Det här höjde naturligtvis på ögonbryn och väckte starka reaktioner av flera riksdagsledamöter. SFP:s förra partiordförande Stefan Wallin och Vänsterförbundets ordförande Paavo Arhinmäki vägrade att följa direktivet och talade i stället svenska. Exakt samma markeringar brukar jag göra då jag deltar i inofficiella möten med svenskar. För de officiella möten med Sveriges riksdag som jag själv har deltagit i har alltid gått på svenska.

 

Det är ledsamt att se att det officiella Finland på flera sätt allt mer bara vänder sig inåt. Finland är inte ensamt om att göra det i dagens Europa, men det är likväl ledsamt. I synnerhet eftersom jag själv representerar det officiella Finland i riksdagen.

 

Hela Europa skriker idag efter ledarskap och statsmannaaktighet. Finland kunde här med sin historia på många sätt vara ett land som visar vägen. Att ha rest sig ur askan från Sovjets anfall och återuppbyggt landet med visionen om jämlikhet och att bli en del av den nordiska välfärdsstaten. Med ödmjukhet, de två nationalspråken som bas och en positiv diskriminering av minoriteter skulle vi kunna lägga grunden för ett sådant värdebaserat ledarskap som Europa nu, mer än på länge, skulle behöva.

 

Ett öppet sinne, förankringen i Norden och den goda utbildningen skulle kunna leda Finland till nya exportframgångar. Det skulle kunna vara kärnan i en ny finländsk vision där vi sätter samarbete och vidsynthet framom att förblindas av populism, inåtvändhet och historielöshet. Men om visionen bara är att Finland ska bli mer finskt är jag alldeles säker på att vi i framtiden kommer vara ett fattigare land – både kulturellt och ekonomiskt. Det är inte vägen jag skulle välja.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30