Har Finland råd med att inte låta invandrare arbeta?


29.02.2016 kl. 09:04



I sitt svar till riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) spörsmål om asylsökandes sysselsättning säger arbets- och justitieminister Jari Lindström att ”många parter har föreslagit att de asylsökandes arbetsmöjligheter ska främjas genom att man förkortar väntetiden på rätten att arbeta”, men att ”en väsentlig del i detta resonemang är att man ska undvika politiska förändringar som lockar asylsökande till landet.”


 

Menar ministern faktiskt att Finland inte vill underlätta sysselsättningen av asylsökande med motiveringen att vi då skulle locka hit en tsunami av arbetsföra och -villiga invandrare, som skulle delta i samhället, dra sitt strå till stacken och betala skatt - och på så sätt bidra till att avhjälpa vårt hållbarhetsunderskott, frågar Adlercreutz.



 

År 2015 anlände drygt 32 000 asylsökande i Finland, av vilka den största delen är i arbetsför ålder. De asylsökande som har bestyrkt identitet får enligt lagen börja förvärvsarbeta efter tre månader, medan de utan identitetshandlingar är tvungna att vänta i sex månader innan de har tillstånd att arbeta i Finland.


 


- Minister Lindström verkar anse att det är bättre för både de asylsökande och Finland att de tvingas vara sysslolösa i ett halvt år eller längre, i stället för att aktivt delta i samhället och förtjäna sitt uppehälle. Är det hela regeringens linje att möjligheten till arbeta, lön och att betala skatt är en attraktionsfaktor som inte får associeras med Finland? I stället för att fokusera på att göra Finland så oattraktivt som möjligt är det nu dags att på allvar ta itu med den stora utmaningen - , snabb och effektiv integration av invandrarna. Det här borde vara en självklar prioritet för hela riskdagen, konstaterar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30