Elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan

26.02.2016 kl. 13:52
ledamöterna Adlercreutz och Blomqvist inlämnat skriftligt spörsmål

Till riksdagens talman

 

Ett fungerande nätverk av vägar och järnvägar är en grundläggande förutsättning för att företag ska kunna verka, handeln löpa och Finlands ska få tillväxt i ekonomin. Ett behövligt projekt som skulle ge samhällsekonomisk nytta är elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan. För Hangö hamn skulle det här vara en livsviktig investering, en investering som även skulle föra med sig positiva effekter för hela regionen.

 

Hangö hamn är Finlands femte största hamn, den sydligaste hamnen och har den kortaste vägen till Centraleuropa.  Hangö hamn har aldrig tidigare haft så livlig trafik som nu. Mer än fyra miljoner ton gods fraktades via hamnen under år 2015. Tillväxten beror det bland annat på att trafiken till Tyskland och Estland har ökat, en ny rutt till Polen har också öppnats i början av 2016. Hamnens kapacitet utnyttjas för tillfället till fullo och hamnen kommer att utvidga för att kunna öka verksamheten.

 

En elektrifiering av Hangö-Hyvinge banan möjliggör en utökad användning av Hangö hamn samtidigt som det också minskar utsläppen från tågtrafiken och skulle även kunna vara en katalysator för näringslivet i området runtomkring. Hangö-Hyvinge-banavsnittet är det enda banavsnittet i södra Finland som inte elektrifierats. En elektrifiering av banan är väl motiverad med bland annat tanke på svaveldirektivet som trädde i kraft 1.1.2015 som höjde kostnaderna för sjötransporter. Ett utökat nyttjande av den skulle dels sänka transportkostnaderna och dels också sänka de extra utgifter som svaveldirektivet medför.

 

För ett år sedan beslöt dåvarande regeringen att ge tre miljoner euro i understöd för att påbörja förbättringen av banan. Nu har dock Trafikverket antytt att arbetet inte kommer att komma igång, trots att planen för hur elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan skulle gå till är så gott som klar och förväntas vinna laga kraft inom de närmaste månaderna. Effektiv frakt av gods hämmas rejält ifall vi upprätthåller flaskhalsar på våra tågbanor.

 

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad tänker regeringen göra för att utvecklingen av näringslivet och effektiv frakt av gods inte ska hämmas av flaskhalsar på våra tågbanor?

Med vilken tidtabell tänker regeringen framskrida med elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan?

Anders Adlercreutz och Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00