Elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan

26.02.2016 kl. 13:52
ledamöterna Adlercreutz och Blomqvist inlämnat skriftligt spörsmål

Till riksdagens talman

 

Ett fungerande nätverk av vägar och järnvägar är en grundläggande förutsättning för att företag ska kunna verka, handeln löpa och Finlands ska få tillväxt i ekonomin. Ett behövligt projekt som skulle ge samhällsekonomisk nytta är elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan. För Hangö hamn skulle det här vara en livsviktig investering, en investering som även skulle föra med sig positiva effekter för hela regionen.

 

Hangö hamn är Finlands femte största hamn, den sydligaste hamnen och har den kortaste vägen till Centraleuropa.  Hangö hamn har aldrig tidigare haft så livlig trafik som nu. Mer än fyra miljoner ton gods fraktades via hamnen under år 2015. Tillväxten beror det bland annat på att trafiken till Tyskland och Estland har ökat, en ny rutt till Polen har också öppnats i början av 2016. Hamnens kapacitet utnyttjas för tillfället till fullo och hamnen kommer att utvidga för att kunna öka verksamheten.

 

En elektrifiering av Hangö-Hyvinge banan möjliggör en utökad användning av Hangö hamn samtidigt som det också minskar utsläppen från tågtrafiken och skulle även kunna vara en katalysator för näringslivet i området runtomkring. Hangö-Hyvinge-banavsnittet är det enda banavsnittet i södra Finland som inte elektrifierats. En elektrifiering av banan är väl motiverad med bland annat tanke på svaveldirektivet som trädde i kraft 1.1.2015 som höjde kostnaderna för sjötransporter. Ett utökat nyttjande av den skulle dels sänka transportkostnaderna och dels också sänka de extra utgifter som svaveldirektivet medför.

 

För ett år sedan beslöt dåvarande regeringen att ge tre miljoner euro i understöd för att påbörja förbättringen av banan. Nu har dock Trafikverket antytt att arbetet inte kommer att komma igång, trots att planen för hur elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan skulle gå till är så gott som klar och förväntas vinna laga kraft inom de närmaste månaderna. Effektiv frakt av gods hämmas rejält ifall vi upprätthåller flaskhalsar på våra tågbanor.

 

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad tänker regeringen göra för att utvecklingen av näringslivet och effektiv frakt av gods inte ska hämmas av flaskhalsar på våra tågbanor?

Med vilken tidtabell tänker regeringen framskrida med elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan?

Anders Adlercreutz och Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35