Pensionärernas beskattning

27.02.2016 kl. 08:00
Många pensionärer har kontaktat mig efter min insändare om skatt på pensions- kontra löneinkomst.

De har fått den uppfattningen att pensionärerna skattetryck är högre än löntagarna eftersom förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet oftast är högre för en pensionär än för en löntagare. Samma resultat får man också om man matar in uppgifter på skatteprocenträknaren på Skatteförvaltningens hemsida.

 

De ovannämnda exemplen lämnar ändå bort en mycket viktig information. Från löneinkomster drar nämligen arbetsgivaren av pensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien. Dessa avgifter dras av lönen före den skatteinnehållning som finns på skattekortet dras. Båda dessa är skatter eller avgifter av skattenatur om man hellre använder den benämningen. De är lagstadgade och löntagaren kan alltså inte välja att inte betala dem och hen kan inte heller styra över hur de används. Både finansministeriet och forskarkåren betraktar dem som skatt.

 

2015 var pensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien 7,85 procent för den som fyllt 53 år. För den som var under 53 år var den 6,35 procent. Det här betyder i klartext att om förskottsinnehållningprocenten för en pensionär och en löntagare skulle vara lika skulle löntagaren bli med lika mycket mindre i handen. Med nuvarande system så är situationen den att en pensionär med under 10 000 euro i årsinkomst betalar mycket mindre skatt än en löntagare med samma inkomst och därefter jämnar det ut sig. För den som vill bekanta sig närmare med detta kan jag rekommendera Skattebetalarnas Centralförbunds färska publikation Eläkkeensaajan verotus ja ostovoima 2000-luvulla, utgiven 12.5.2015 , som skrivits av deras chefsekonom Mikael Kirk-Jaakkola. Den hitta på nätet men finns tyvärr endast på finska. Där skriver Kirk-Jaakkola bland annat följande: "från och med 2008 så lättade regeringen på pensionärernas beskattning så att man blir med minst det samma i handen från pensionsinkomst som från en lika stor löneinkomst."( min översättning ).

 

Pensionärernas beskattning är ändå inte problemfri. Lasse Gästgivars sätter i sin insändare i onsdagens Vasablad fingret på exakt den sjuka punkten. Pensionärsorganisationerna får inte delta trepartsförhandlingarna på arbetsmarknaden trots att där fattas långtgående beslut om förändringar i pensionssystemet som sedan blir lag. Följaktligen har nuvarande regering exakt som Gästgivars säger höjt arbetsinkomsavdraget från 2016 men inte gjort motsvarande justering på pensionsinkomstavdraget. SFP föreslog i sin tilläggsbudget i höstas bland annat att den så kallade ”solidaritetsskatten” som pensionärer med en inkomst på över 45 000 euro per år skulle sänkas. Vårt förslag godkändes inte.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2024   

Gruppanförande hållet av riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson.
10.10.2023 kl. 13:00

Statsrådets meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och ickediskriminering i det finländska samhället

Gruppanförande hållet av gruppordförande Otto Andersson.
06.09.2023 kl. 15:00

Regeringen Orpos regeringsprogram

Gruppanförande, Otto Andersson, Svenska riksdagsgruppen 21.6.2023
21.06.2023 kl. 14:00

Svar till regeringssonderare Orpo

18.04.2023 kl. 12:16

Interpellation om skuldsättningen inom den offentliga ekonomin

Gruppanförande 8.2.2023, Sandra Bergqvist, Svenska riksdagsgruppen
08.02.2023 kl. 14:58

Statsrådets framtidsredogörelse, Utblick över kommande generationers Finland

Gruppanförandet hållet av Framtidsutskottets ordförande, ledamot Joakim Strand.
24.01.2023 kl. 15:00

Interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.
19.12.2022 kl. 11:00