Pensionärernas beskattning

27.02.2016 kl. 08:00
Många pensionärer har kontaktat mig efter min insändare om skatt på pensions- kontra löneinkomst.

De har fått den uppfattningen att pensionärerna skattetryck är högre än löntagarna eftersom förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet oftast är högre för en pensionär än för en löntagare. Samma resultat får man också om man matar in uppgifter på skatteprocenträknaren på Skatteförvaltningens hemsida.

 

De ovannämnda exemplen lämnar ändå bort en mycket viktig information. Från löneinkomster drar nämligen arbetsgivaren av pensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien. Dessa avgifter dras av lönen före den skatteinnehållning som finns på skattekortet dras. Båda dessa är skatter eller avgifter av skattenatur om man hellre använder den benämningen. De är lagstadgade och löntagaren kan alltså inte välja att inte betala dem och hen kan inte heller styra över hur de används. Både finansministeriet och forskarkåren betraktar dem som skatt.

 

2015 var pensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien 7,85 procent för den som fyllt 53 år. För den som var under 53 år var den 6,35 procent. Det här betyder i klartext att om förskottsinnehållningprocenten för en pensionär och en löntagare skulle vara lika skulle löntagaren bli med lika mycket mindre i handen. Med nuvarande system så är situationen den att en pensionär med under 10 000 euro i årsinkomst betalar mycket mindre skatt än en löntagare med samma inkomst och därefter jämnar det ut sig. För den som vill bekanta sig närmare med detta kan jag rekommendera Skattebetalarnas Centralförbunds färska publikation Eläkkeensaajan verotus ja ostovoima 2000-luvulla, utgiven 12.5.2015 , som skrivits av deras chefsekonom Mikael Kirk-Jaakkola. Den hitta på nätet men finns tyvärr endast på finska. Där skriver Kirk-Jaakkola bland annat följande: "från och med 2008 så lättade regeringen på pensionärernas beskattning så att man blir med minst det samma i handen från pensionsinkomst som från en lika stor löneinkomst."( min översättning ).

 

Pensionärernas beskattning är ändå inte problemfri. Lasse Gästgivars sätter i sin insändare i onsdagens Vasablad fingret på exakt den sjuka punkten. Pensionärsorganisationerna får inte delta trepartsförhandlingarna på arbetsmarknaden trots att där fattas långtgående beslut om förändringar i pensionssystemet som sedan blir lag. Följaktligen har nuvarande regering exakt som Gästgivars säger höjt arbetsinkomsavdraget från 2016 men inte gjort motsvarande justering på pensionsinkomstavdraget. SFP föreslog i sin tilläggsbudget i höstas bland annat att den så kallade ”solidaritetsskatten” som pensionärer med en inkomst på över 45 000 euro per år skulle sänkas. Vårt förslag godkändes inte.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna.

Gruppanförande 8.10.2019, Svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz
08.10.2019 kl. 13:00

Interpellation om regeringens ekonomiska politik och sysselsättningen

Gruppanförande 1.10.2019, Svenska riksdagsgruppen, Joakim Strand
01.10.2019 kl. 15:00

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 19.9.2019, svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz
19.09.2019 kl. 18:01

Regeringen Rinnes regeringsprogram

Gruppanförande hållet av gruppordförande, riksdagsman Anders Adlercreutz,11.6.2019
11.06.2019 kl. 21:09

Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderarens frågor 30.4.2019

Den finskspråkiga versionen är den officiella
30.04.2019 kl. 10:43

HEMSIDAN UPPDATERAS UNDER APRIL MÅNAD

Svenska riksdagsgruppen består efter riksdagsvalet 2019 av följande ledamöter:
23.04.2019 kl. 08:50

Responsdebatt statsrådets framtidsredogörelse del 2

Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi
04.03.2019 kl. 13:00