Pensionärernas beskattning

27.02.2016 kl. 08:00
Många pensionärer har kontaktat mig efter min insändare om skatt på pensions- kontra löneinkomst.

De har fått den uppfattningen att pensionärerna skattetryck är högre än löntagarna eftersom förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet oftast är högre för en pensionär än för en löntagare. Samma resultat får man också om man matar in uppgifter på skatteprocenträknaren på Skatteförvaltningens hemsida.

 

De ovannämnda exemplen lämnar ändå bort en mycket viktig information. Från löneinkomster drar nämligen arbetsgivaren av pensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien. Dessa avgifter dras av lönen före den skatteinnehållning som finns på skattekortet dras. Båda dessa är skatter eller avgifter av skattenatur om man hellre använder den benämningen. De är lagstadgade och löntagaren kan alltså inte välja att inte betala dem och hen kan inte heller styra över hur de används. Både finansministeriet och forskarkåren betraktar dem som skatt.

 

2015 var pensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien 7,85 procent för den som fyllt 53 år. För den som var under 53 år var den 6,35 procent. Det här betyder i klartext att om förskottsinnehållningprocenten för en pensionär och en löntagare skulle vara lika skulle löntagaren bli med lika mycket mindre i handen. Med nuvarande system så är situationen den att en pensionär med under 10 000 euro i årsinkomst betalar mycket mindre skatt än en löntagare med samma inkomst och därefter jämnar det ut sig. För den som vill bekanta sig närmare med detta kan jag rekommendera Skattebetalarnas Centralförbunds färska publikation Eläkkeensaajan verotus ja ostovoima 2000-luvulla, utgiven 12.5.2015 , som skrivits av deras chefsekonom Mikael Kirk-Jaakkola. Den hitta på nätet men finns tyvärr endast på finska. Där skriver Kirk-Jaakkola bland annat följande: "från och med 2008 så lättade regeringen på pensionärernas beskattning så att man blir med minst det samma i handen från pensionsinkomst som från en lika stor löneinkomst."( min översättning ).

 

Pensionärernas beskattning är ändå inte problemfri. Lasse Gästgivars sätter i sin insändare i onsdagens Vasablad fingret på exakt den sjuka punkten. Pensionärsorganisationerna får inte delta trepartsförhandlingarna på arbetsmarknaden trots att där fattas långtgående beslut om förändringar i pensionssystemet som sedan blir lag. Följaktligen har nuvarande regering exakt som Gästgivars säger höjt arbetsinkomsavdraget från 2016 men inte gjort motsvarande justering på pensionsinkomstavdraget. SFP föreslog i sin tilläggsbudget i höstas bland annat att den så kallade ”solidaritetsskatten” som pensionärer med en inkomst på över 45 000 euro per år skulle sänkas. Vårt förslag godkändes inte.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om den femte tilläggsbudget

Grupprepresentanterna gavs möjlighet till 2 minuters kommentar. Gruppordförande Anders Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens taltur.
08.09.2020 kl. 16:16

Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.
10.06.2020 kl. 15:27

Responsdebatt om planen för de offentliga finanserna

Gruppanförandet 9.6.2020 hölls av ledamot Veronic Rehn-Kivi Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
09.06.2020 kl. 15:30

Aktualitetsdebatt om EU:s återhämtningsfond 4.6.2020

Gruppanförande i tvåspråkig version. Gruppanförandet hållet av Eva Biaudet.
04.06.2020 kl. 17:15

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57

Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
21.04.2020 kl. 15:00