Skogsindustri eller naturreservat?

28.02.2016 kl. 08:00
Det som vårt land allra mest behöver för tillfället är investeringar i exportindustrin

Skogsindustrin svarar för tillfället på detta behov. I Äänekoski görs som bäst den största enskilda investeringen någonsin i finsk skogindustri. Metsä Group bygger en biofabrik för över en miljard euro som blir världens modernaste och producerar allt från cellulosa till energi, och många andra produkter. Investeringar planeras också i Kuopio, i Kajana, i Kemijärvi och den senaste är kinesiska Kaidi som planerar en miljardinvestering i Kemi.

 

Nu är det kanske osannolikt att samtliga dessa investeringar förverkligas men däremot står det redan nu klart att så pass många investeringsbeslut redan är fattade att virkesuttaget i våra skogar kommer att öka markant. Räcker våra skogar till för detta? Forskningen säger entydigt ja. I Finland har vi inventerat i vårt skogsbestånd ända sedan sekelskiftet 1800-1900 talet och följt upp både tillväxt samt naturens tillstånd. Enligt både naturresursinstitutet Luke och Finlands miljöcentral kommer våra skogar mer än väl att tåla ökade hyggen och detta utan att vi riskerar viktiga naturvärden.

 

Suomen luonnonsuojeluliitto-Finlands naturskyddsförbund och deras ordförande Risto Sulkava hävdar däremot en annan uppfattning. Sulkava har i flera repriser varnat för att investeringsplanerna hotar miljön. Jag förstår att Finlands naturskyddsförbund har som sin uppgift att värna om vår natur och också slå larm när det är befogat. Min uppfattning är ända att de går för långt nu. Vårt samhälle skriker efter investeringar och arbetsplatser. Forskarkåren är enig om vår skogs- och bioindustris planer bygger på realistiska bedömningar om skogens uthålliga avverkningsmängd. Vi är i absolut världsklass när det gäller naturhänsyn i skogsbruket. Andra miljöorganisationer som tillexempel WWF har intagit en betydligt mera pragmatisk hållning.

 

Finland har den största andelen strängt skyddad skog i hela EU. Inget annat land kommer ens i närheten av vår nivå. Dessutom är största delen av vår skogsmark certifierad och sköts alltså enligt en högre standard än vad vår redan stränga lagstiftning förutsätter och vad gäller skydd av viktiga livsmiljöer och hotade arter.

 

När man ser på världen idag är det inte svårt att se att miljöhänsynen får större tyngd när befolkningens grundbehov är tillgodosedda och samhällsutvecklingen har nått en viss nivå. Jag är medveten om att anti-tillväxtförespråkare har en annan uppfattning än den jag nu ger uttryck för men jag hävdar ändå detta: den som motarbetar en stabil ekonomi och nya arbetsplatser motarbetar de facto en hållbar utveckling för både människa och miljö. Ökad användning av skogsråvara är en miljögärning av rang - inte minst med tanke på minskade koldioxidutsläpp. Jag skulle önska att Finlands naturskyddsförbund skulle komma med i det arbetet i stället för att motarbeta det.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00