Förnuftet segrade – Kvarkenprojektet lever vidare!

25.02.2016 kl. 10:23
Det man snabbt får lära sig i politiken, är att ensam kommer man inte långt. Samarbete är nyckelordet till framgång och det gäller att kunna samarbeta såväl inom den egna gruppen som med andra gruppers ledamöter.

Att Kvarkenprojektet Midway Alignment fick grönt ljus av Finlands regering senaste vecka strax före tidsfristen att sända in handlingarna till EU-kommissionen gick ut, är ett skolexempel på just detta. Man kunde nästan tro, att det handlade om en film, där tittaren intill det sista skulle leva i spänning. Men manuset hade inte riktigt någon given författare för det sista kapitlet och finalen. Det hela påminde mera om reality-tv. Det var också därför som varje enskild insats på slutrakan blev så värdefull.

 

I flere år har projektet beretts och städerna Vasa och Umeå har visat framfötterna liksom också Kvarkenrådet. Man har skapat en klar gemensam vision för Kvarken-regionen på bägge sidor av havet. En vision som bygger på att man tillsammans är starkare, att en god färjeförbindelse mellan Sverige och Finland är av väsentlig betydelse för näringslivet och för invånarna i bägge länderna. Att det handlar om skapande av förutsättningar för en gynnsam utveckling på bägge sidor, som i det långa loppet också har såväl nationell som internationell betydelse. Planerna på en ny färja byggd enligt principerna för hållbar utveckling har bottnat i insikten om att det skall byggas för framtiden och med den modernaste tänkbara tekniken. Inte att undra på att man också i EU-kommissionens korridorer fått upp ögonen för projektet. EU skall ju sammanbinda och underlätta medborgarnas, varornas och tjänsternas rörelse i Europa.

 

Av någon anledning var det ändå svårt att på finska sidan få regeringen med på noterna. Den svenska regeringens positiva besked, att man deltar med 35 miljoner euro, var därför ytterst viktigt. Också de lokala aktörernas insats för att samla ihop tio miljoner euro till under de sista dagarna hade stor betydelse. Vasa valkrets riksdagsledamöter har sällan varit så eniga som då vi samlades för ett par veckor sedan för att gemensamt ännu försöka påverka regeringen. Alla drog åt samma håll, oberoende av parti. Åtskilliga är de samtal som förts. Klart att också trycket på regeringen blev hårt. Men med all orsak. Kvarkenprojektet var för bra för att få sidsteppas. Regeringen och statsminister Sipilä har hela tiden talat för att vi måste satsa på tillväxt och åtgärder som skapar arbetsplatser. Hade man sagt nej nu, och därmed också nej till att kunna utverka ca fyrtio miljoner euro EU-medel, ja då hade trovärdigheten lidit ofantligt.

 

Glädjen var inte att ta miste på då beskedet sedan kom sent på tisdag för en vecka sedan. För SFP och Svenska riksdagsgruppen var det oerhört viktigt att det blev ett Ja. I alla de regeringsprogram vi varit med och skrivit, har det funnits en rad om att trygga Kvarkentrafiken. Någon sådan text finns inte i regeringen Sipiläs regeringsprogram. Hade en sådan formulering funnits, skulle upptakten inte heller behövt bli så dramatisk. Hur som helst. Nu är det slutresultatet som räknas och regeringen skall ha ett tack. Det goda förarbetet samt samarbetet på slutrakan gav resultat, och jag är den första att gratulera min goda kollega Joakim Strand i Vasa för en gedigen insats. Vasa, Umeå, Österbotten, Västerbotten, Finland och Sverige är alla vinnare. Härifrån är det gott att jobba vidare- tillsammans!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00